Göteborgsposten – 8 januari 1866, sida 2

— Hvad skulle du göra i mitt ställe? frågade kardinalen likväl. — Jag kan ej säga det, monseigneur. Jag vet ej hvarom det är fråga. — Jag hade gifvit den fördömde Laffeymas ett uppdrag! .. — Och han kommer ej? ... tillade abbn. Det förvänar mig ej. Han har ej lyckats fullgöra det och är rädd. — Nåväl, abbå, återtog kardinalen, vet då ... att.. min önskan var att monsicur ej skulle deltaga i jagten i dag. — Och det är det uppdraget Laffeymas åtagit sig? frågade Boisrobert förskräckt. — Ja, svarade Richelieu, men han borde fullgöra det med förstånd och skicklighet ... utan våld ... — I det fallet, monseigneur, har han misslyckats, försäkrade Boisrobert. Laffeymas förstår sig på att utdela hugg, men att göra någonting fintligt, det är en annan sak. — Ahl! se der kommer konungen! utropade kardinalen gladt. Ser du, abbe, hvilka blickar han kastar omkring sig. Han söker Gaston och finner honom ej! Hans ansigte blir allt mer och mer dystert ... Laffeymas har Å j j j — Jag börjar tro det, sade Boisrobert kallt. (Forts.)