m den sonderas till 5 proc., kan den betalas 17 å något mer än 28 år. fö Han anser det nuvarande skattebeloppet Föronta Staterna vara fullkomligt tillräckligt ör att kunna lemna 200 mill. dollars till bealning af ränta och den principala skuld-be umman, jemte bestridande af regeringens orlinarie utgifter, och lemnar för det d. 30 uni till ända gående finansäret följande beäkning: Inkomster. dollars he bulle.. 10o, 000,000: —I 1 nre inkomster. .. 275, 000,000: — sy 10eeeel. 1,000,000: — Diverse . 20,000,000: — b. Summa 396, 000,000: — fö Utgifter. se )iviltjensten tr kr 42,165,599: 47 hi Pensioner och indianer . . . . 17,609, 640: 23 S Krigsdeparten. 39,016,416: 18 a Flottnnn.. 43, 983,457: 50 Ränta i skuel. 141,542,068: 50 Summa 284,317,181: 88 Denna beräkning lemnar ott öfverskott i inkomster af 111,682,818 dollars 12 c., för att användas till betalning af skuldens principalsumma, eller 53 mill. mer än sekreteraren önskar. Det är dock knappast möjligt, att skatterna skola kunna hållas uppe. Folket begär redan deras minskning och senatorn Sherman från Ohio förbereder en motion om, att stryka 100 mill. dollars skatter från nre inkomster. Kongressen skall troligen icke slå döförat till. I Spanien är sakernas ställning nu så allvarlig och betänklig, att den allmänna meningen endast föga aktar på landets förveckling med Chili. Drottningen är åter i camarillans klor. Ena eller andra dagen skall väl bringa oss notis om hennes detronisering. Englands parlament sammanträder den 1 Febr., hvarpå trontalet hålles d. 6 Febr. Engelske ambassadören i Paris, lord Cowley, ernåller Strumpebandsorden. D. 23 Dec. skulle i London öppnas den underjordiska banans förlängning ända till nära banken och Börsen, och dermed dess ursprungliga plan vara lyckligt utförd. Denna bana är en af de mest inkomstbringande i hela konungariket. Ännu endast halffärdig afkastade den en dividend om nära 7 proc. Hvar femte minut afgå tåg fram och åter, de äro städse väl besatta, från kl. 7 på morgonen intill midnatt. Holland är nu på väg att taga ett stort steg framåt i riktning af kyrkans fullständiga skiljande från staten. Det förhåller sig redan så, att staten icke utöfvar något inflytande på prestvalen, men väl lemnar presternas aflöning och pensionering, och att kyrkans frihet är grundlagsenligt ordnad. Men det oaktadt ha Idock hittills tvenne departementer funnits för ecclesiastika ärenden: ett för de katolska under utrikesministeriet och ett för de reformerta under justitieministeriet. Det finnes alls icke något behof deraf, och trån och med 1866 Iskall det sista departementet bli upphäsdt i sötverensstämmelse med majoritetens upprepade sgånger framställda önskningar. Deremot vill premierministern Thonbecke ännu icke skrida till att genom universitetsreformen atskaffa de teologiska fakulteterna: stämningen är änuu icke mogen härför; men, har han sagt inom deputerade kammaren, skolen få denna förändring, om majoriteten af folket önskar densamma?, i det han sålunda gjorde Gladstones yttrande om en parlamentsreform till sina egna. Om kyrkan sålunda än icke blir alldeles skiljd från den högre undervisningen, är hon likväl alldeles skiljd från den egentliga skolan. Ett annat konstitutionelt land af lägre rang, Portugal, skrider, tack vara sina fria former, äfvenledes framåt och frigör sig mer och mer från de klerikala infly tandena. Regeringen tänker afslutaden förut bestämda försäljningen af klostergodsen och har framlagt en ny civillag, enl. hvilken bl. a. borgerligt äktenskap införes, dock endast på det sätt, att valet ställes fritt mellan borgerlig och kyrklig vigsel, under det presten förpligtigas att inom 48 timmar underrätta mären om vigseln, för —. i BO C ÅTF—s — 2— utt den må kunna bli inskrifven i registren. nben gamle hertigen Saldanha opponerade sig, emedan han anser borgerligt äktenskap vara 3I stridande mot grundlagens bestämmelser om katolicismen som statsreligion och mot kyrh( komötets beslut i Trident, hvilka ännu gälla t. som lag. Civillagen införer äfven fullständig irtolerans, så att det finnes föga skäl att vänta tförsoning mellan påfven och Portugal rörande itöregående tvistpunkter, alldenstund äfven nya 6, nu uppstå. oMå nu i raden komma ett tredje konstitutionelt land, hvilket under friheten sträfva upp till välstånd: Belgien. Huru lycklig dett: lands finansiela ställning är, framgår af någr: