Göteborgsposten – 28 december 1865, sida 2

.Aii U-—-—ö—T Genom en skolkamrat, hvars fader var föreständare för en bank i grannstaden, lyckades Frank att erhålla plats såsom skrifvare, en befattning hvilken han gerna antog, glad att slippa trån Meadon Farm och tyranniet der. — Nämn ej hans namn — sade gamle Mark till sin hustru; — det är din qvinliga svaghet som helt och hållet skämt bort honom. Jag säger dig att som han sått skall han skörda. Lika godt om godset går från slägten Elliot då jag dör; han skulle blott vanhedrat den och är ej värd att bära detta namn. Nej, han skall icke komma att ega mina penningar; Miriam skall hafva hvarenda skilling. Modren visste att han ville hålla sitt ord. llon vände sig bort i tyst förtviflan och smög sig till sitt rum, der hon fick gitva fritt utbrott åt sin smärta. En vänlig solstråle följde henne dock obemärkt ditin — Miriam, hennes enda dotter. Miriam var huset goda engel. Der fanns alltid för sorgen en helande balsam i hennes närhet, i vidrörandet af hennes lilla hand ocl ljudet af hennes milda röst. — Det var ocks: I något obeskrifligt ljuft i detta ansigte mec dess rena, hvita panna och de stora, brun; ögonen, beskuggade af långa ögonfransar Likväl var Miriam icke en skönhet i dett