Göteborgsposten – 28 december 1865, sida 2

kande honom med en blick af nästan menskligt förstånd i de kloka ögonen. Men hans herre tycktes icke gifva akt derpå. Blott bittra tankar dvaldes i detta ögonblick i Mark Elliots själ och genom molnet, som hvilade deröfver trängde ingen ljusstråle. Han kunde ej vara känslolös för sin sons öde. Trots det sken at köld och likgiltighet hvarmed han omgaf sig, höjde sig dock naturens stämma i djupet af hans hjerta. Han förmådde ej helt och hållet slita sina tankar från den olycklige brottslingen i fängelset. III. Miriams löfto. Hvilken ond makt hade haft inflytande på Frank Elliot redan i hans oskyldiga barndom på Meadon Faren, der, hvarest sträng lydnad och gudsfruktan bort utestänga ungdomens vanliga dårskaper? Huru kommer det sig att sonen från detta fromma, allvarliga hem ej egde något moraliskt ankare att stödja sig vid i stormens och srestelsens svund? (Forts.)