tig Josef och en lysande generalstab. Depu-s terade kammarens sessionssal hade äfvenledes undergått de betydligaste förändringar och d prunkade nu i glädjeskrud. Författnin seden aflades, trontalet hölls — allt under jubel. Dagen var en verklig nationalfest. Äfven Ungern visar högtidsfysiognomi, men här ser man en och annan mycket allvarsam J1 mine. Det är ej säkert, att glädjen varar öfver morgondagen. D. 17 d:s emottog kejsaren-konungen landtäagens båda kamrar. , Han besvarade helsningstalet at dep. kammarens ålderspresident med orden: Stor och svår är den uppgitt, som vantar eder. Menl, leda ömsesidigt förtroende och billighets-grund-J satser eder verksamhet, motsvarar eder medl; nofsamhet förenade vishet mina saderliga af-t sigter, då skall landulagen inom nationens lit bilda en minnesvärd epok at nygrundad till fredsställelse. IIistorien bevisar, att ingen uppgift är så svår, att den med sm konung förenade ungerska nationen icke skulle vara förmögen at dess losning. Jag hoppas att med kejsarinnan tå vara vittne till, huru landtdagen understoder de kejaerl. Stråfvandena för landets bästa. På helsningstalet af Magvathusets ordf., kardinal Scitowski, svarade kejsaren, alt han Ja var öfvertygad om uppriktigheton i de utta t lade känslorna och hoppades, att magnaterna skulle i detta ögonblick så mycket säkrare so uypfylla förfädernas traditionella kallelse, att städse vara trovens fasta stöd, som derigenom den gemensamma önskan, att lösa de Sväf-J vande stalsrättsirågorna, skulle kunna förverk-J ligas. Genom uppriktiga törbindelser skola vi med fast vilja och förtröstan på Gud uppnå målet. Sedan Spanien erkände konungariket Italien, har spänningen mellan drottningen och folket framtradt starkare än någonsin, emedan hon endast nödtvunget underkastat sig ODonnells politik; och i berättelserna från Madrid påstås, att en omhvälfning ar oundviklig. Det berättas äfven de märkvärdigaste saker om drottningens helsotillstånd och om den behandling, hon underkastas, ja, der gå tillochmed rykten om förgiftning. Detta gift, hvarat hon skall förtäras, är det af reaktionen så mycket omtalade liberala giftet, emedan H. M:t nu icke längre kan styra land och rike med några tokiga nunnor och illfundiga jesuiter, utan måste följa sin ansvariga ministers råd. Att det törefaller drot:ningen så besvärligt att regera efter författningen, har redan länge utgjort ett hinder för, ate Spanien skulle kunna komma till lugn, emedan reaktionen ständigt fann tillhåll vid hofvet, då dess motståndare hade plats i kronans råd. Detsamma upprepas ätven nu, fastän 0Donnell, för så vidt det lät sig göra, företagil en rensning bland drottningens omgifning. Emellertid synes det visst, alt frågan om drottningens abdikation blir mer och mer diskuterad i Spanien. Några antaga, alt drottn. ISabella skall kunna förmås frivilligt resignera. Om hon upphör att regera, skall regentska pet ölvergå till konungen, och då han är lika opopulär som drottningen, skulle intet uppnås genom en abdikation; men just donna omständighet gör det mycket svårt att ordna saken på lagligt sätt. Blir det nödvändigt att genom en revolution kullkasta regentskapet, kan den lätt bli OUDonnell lör mäktig och emot hans vilja leda till heå dynastiens undergång. I Madrid talas mycket om regentskap under 0 Donnell, och sjelfva den spanska pressen meddelar urtiklar härom, så att förhållandena måste under alla omständigheter vara ytterst kritiska. Times korresp. förklarar, att det är lika omöjligt au skilja drottningen från de förderfliga inflytanden, under hvilkas påtryckning hon befinner sig, som alt hålla henne fast på tronen med dessa inflytanden, och han uttalar derför den förboppning, att ODonnell, som står högt anskrifven hos armöeen, skall besluta sig för att öfvertaga makten, emedan denna annars lätt kan under den oundvikliga omhvälfningen falla i händerna på en mindre samvetsgrann och fosterländskt sinnad man. Drottningen at Spanien har förärat de genom tvenne dödstall lediga Gyllene Skinns Ordens halskedjor till konungen at Hannover och prins Carl af Preussen. I Frankrike sysselsätter man sig redan allvarligt med uttörandet af undervisningsministern Durupys förslag om afgifvandet af en autentik berättelse ang. landets litterära, moraliska och vetenskapliga framåtskridande sedan 20 år tillbaka. Sainte Beuve har åtagit sig att skrifva berättelsen om de litterära studierna, Lagueronnire skall författa berättelsen ötver de politiska och moraliska vetenskapernas ställning, under det hrr Dumas och Leverrier skola lemna redogörelse för framstegen i de matematiska, astronomiska, tysikaliska och kemiska vetenskaperna. Durruy söker att för äfven andra den menskliga kunskapens grenar vinna berömda lärda, för att sålunda af sammanställningen af dessa berättelser sör den stora verldsutställningen skapa att laga unv anavklanadi 2eOe—— AA