Göteborgsposten – 20 december 1865, sida 2

k. Vinkeska partiet) i spetsen för en egen rakuon, hvilken kan betecknas som venstra enlern. — Bockum-Dollls frånfälle skall visa vara en stor förlust för den preussiska leputerade kammaren. Mer an någonsin tilldraga sig Föreuta Staterna uppmärksamheten. De små partitriderna, den aldrig domnande afundsjukan nellan turstarne oc h det sosistiskt hårklyfvande kanstöperict inom lEuropa synes, me sd ut eller annat undantag, så ringa, nästan htydelselosa i jenmbredd med sakornas nt veckling i Amorika, alt korns b. iCk ovilcorligv dragas ditåt. IUlan känner nemligen med sig. att der äro hela menskl ishaten omattande stora principer bragta på skadeplatsen, hvilka derför älven äro al det största och mest omfattande intressc. För första gången i Amerikas historia halva Soderns slalvar derstädes nu uttalat sin egen mening om hvad som bör vidtagas med dem. Det är ett märkligt och aktningsvärdt moment. D. 13 November sorsamlades i Charleston i Sydcarollna en konvention af negrer från denna stat, en kår, om vi så tå säga, hvilken i sitt förhållande till de hvita der intager en längt vigtigare position, än i någon annan star i Södern. I Sydcarolina stå de svarta i afseende på antalet till de hvita i proportion al två till an. Helt och hållet at egen drift inkallade negrerna i Sydcarolina sivt konvent, valde delegerade i alla delar af staten, försumlades i Charleston och öfverlade med hvarandra utan någon hvit mans bistå — — mm mA LL ind eller inblandning ända till d. 25 Nov. då de oslentligglorde en berättelse om sina förhandlingar, hvilken mycker klart utrycker deras mening om deras egen sak. För av se hvad som de tänkte göra, lät befolkuingen i Sydearolina negerkonventet fritt samlas, och töljden har visat, all deras öfrorläggningar ledts med en klokhet och eu lugn, som öfverraskat alla Konventet antog genast följande resolution: Alldenstund det amerikanska slafveriet likt boskap nu för alltid upphäfts, vilja vi icke i våra hjertan hysa någon illvilia eller något hat till dem, som voro invecklade i slafegandets brott, utan vilja utsträcka broderskapets högra hand till alla och göra det till vart speciella mal att upprätea enighet, fred och brodecskap mellan alla menniskor Dessa trolbhiga alsigter, genast uttalade och så motsatta den allmänna tron att Sydearolinas negrer påtanka et slatuppror, upprätthollos under ofverläggningarne. Sina önskningar och åsigter visade negrerna vidare i några at dem antagna akistycken, bland dessa en petition ull kongressen och eu till statens lagsuttnivgsmakt, en odress eill de hvita innevånarne 1 Sydcarolina och en förklaring om rätt och orätt. i I denna senare förklaring lemna de kon— — uon ull Sydearolinas lagstinande I med begäran om tiättyv Do önskan, att alla lagar som alse s färg wrerna till sina åsigter. De grunda dessa skola för framtiden vartla uppä sg att du skiing och rätt att på det uttalande i den amerikanska frihetsdeklaramonen, alt alla mevniskor äro A lika; alt de aro af sin skapare begatvade med I vissa otörydkerliga rättigheter; att ibland 4 tro lit, frihet och förvärsning. IIfIraf sluta de, ati vÅaltA menaiskor? a:Ser de Svarta såväl lj som de irvita; att Ge svarta äro försedda mod I alla den nvite mennens Foförytier uar i heter-; att det är regeringens ändamål uu tillförsäkrw det fria åtnjutandet at dessa rattigl. ur I ter; och de förklara slutligen, att de varit berötvade den: tria utbätingen af politiska ochi etvon på sin i då skola erhålla rött vittna vid domstol förklaring borgerliga rätugheter, at naturlig, horgerlig essen med beoch politisk frihet. På denna förklaring grunda dö eens starka arm må ställas aus hela befolkning; ut skolor, prodikstoisr. och press må göras lika allmänna I Sydcarol na som i Massac husediler Vormor ac må gilvas lika rätt till omröstning med de hvita; att de må ha rävt till säte och stämena inom kongressen och staens lagstilvande församliug; att de icke må i uvarje instans, ransakas al hvita män eller uteslutas från jurybänken: att den förordning; som förbjuder neger at bära vapen, må upphätvas, och att de hädanefter må styras al summa lagar som de hvita. De sluta sin petition till kongressen med dessa ord: vi förklara högtidligt vår Önskan, att lefva i ordning och fred med hela befolkningen i denna stat. Ehuru pressen och d hvita uttalat sig Jolika öfver dessa de svartes önskningar, har man lik vål hört eu allmänt uttryck at lörväning och bolårnhe öfver de svartas hofsamhet och kloklt. Såsom ett direkt uttalande UAA. s han