Göteborgsposten – 19 december 1865, sida 1

Göteborg d. 19 December 1865. Land-höfdingen grefve Ehrensvärd emottogs redan vid sin ankomst med gårdagsaftonens bantåg af åtskilliga af stadens mest framstående medlemmar och då hr grefven utträdde på jernvägstorget, som var alldeles uppfylldt af menniskor, uppstämde skarpskyttemusik-kåren en marsch, hvarefter brukspatron J. Dickson utbragte ett lefve för den ädle höfdingen, hvilket åtföljdes af lifliga hurrarop. Hr grefven åkte deretter ner till residenset och mottogs vid ankomsten dit äfven af hurrarop från de otaliga menniskohopar som församlat sig utanför detsamma. Å jernvägstorget samlades emellertid nu ett sesttåg, hvartill vår stad sällan kunnat uppvisa maken. I detsamma märktes Sjömannasällskapet med sina fanor, Frivilliga Brandkåren under alla sina mångfärgade och dyrbara standar, Stadens och Masthuggets Brandkårer, Chalmerska slöjdskolans elever m. fl., en procession som upptog i sig flera tusende deltagare. Företrädd af fanor, fackelbärare, skarpskyttemusik-kåren och en talrik sångkör samt i hela sin längd infattad i sprakande facklor hvilka, säkerligen uppgående till ett par hundrade, spredo ett ljus som midt på ljusa dagen, tågade nu denna lysande skara under musik Norra Hamngatan nedsöre ötver Svängbron ner till residenset. Det skulle vara fåfängt att söka beskrifva hvilken ytterst briljant eftekt detta eldhaf, böljande framåt i den mörka qvällen, åstadkom. Lustigt fladdrade lågorna upp mot skyn, stolt utbredde fanorna sina brokiga dukar, jublande ljödo musikens toner och en enda känsla, medvetandet af att det var en verklig folkfest som begicks, tycktes besjäla icke allenast dem som deltogo i det stora tåget utan älven alla de glada menniskohopar, genom hvilka det framgick. Vid framkomsten till residenset stannade sångarne midtför stora trappan och hela det ofantliga tåget hvars begge eldlinier sträckte sig långt ner på Skeppsbron gjorde halt. Då gretve Ehrensvärd nedträdt på trappan uppstämde sångarne Wennerbergs herrliga Stå stark du ljusets riddarvakt! hvarefter dir. I. Sandström utbragte ett lefve för den ridderlige fosterlandsvännen, landshöfdingen och kommendören grefve Albert Ehrensvärd ! Sedan de jublande hurraropen förklingat, framträdde hr grefven och tackade med rörd stämma och tidt och offa afbruten af skallande bravorop i glänsande, varma och sannt vältaliga ord för den hyllning som egnats houom. Vi beklaga att vår ref. ej fullständigt lyckades uppfatta de vackra, högsinnade och anslående orden, men kunna dock icke neka oss nöjet