Göteborgsposten – 19 december 1865, sida 1

Från Utlandet. De i går anlända engelska tidningarne meddela nordamerikanske presidentens budskap vid kongressens öppnande d. 4 d:s, och lyder detsamma sålunda: Det är icke för mycket begärdt, att å ena sidan restaurationspl.nen skall utföras i öfverensstämmelse med den uttalage hågen, att kasta det so flutnas oredor i glömska, och a den andra uppriktighet i unionens framtida bibehållande skall sättas utom allt tvifvel genom ratificering al det amendement till förattningen, som upphälver slafveriet. Då detia antagits, skall det stå staterna fritt återtaga sina pla-ser inom kongressen samt dermed fullständiga restaurationsverket. Förräderi har begåits. och p: ver, som beskyllats för förräderi, böra ransakas inför civildomstol. på det lagarne må häfdas och sanningen upprättas. Förraderi är ett brott, och förrädare bö a erraffås och brottet betraktas såsom sädant; och det bör judicieltaäsestställas, att ingen stat kan lösrycka sig fran unionen, . Sedan början af detta år har flottan minskats från 530 skepp, bestyckade med 3,000 kanoner, till 117 skepp med 830 kanoner. Jag föreslår att armäcn må minskas till en fredsfot med 50,000 man, så organisernd att den medgilver en tillökving till 82,0v0 man, om landats omständigheter så skulle erfordra. krigsbudgeten har minskats hån 5 16,000 000 dollars ull 33,000.000: Jag förordar antagandet af åtgärder för sedelmyntets minskning, och att mått och steg må tagas örrnationalskuldens liqvidering inom 50 år, Sedelmyntets gradvisa minsknivg är den enda ätsärd. som kan rädda landets affärssorhallanden fån lörödande olyckor, och den kan nästan omärkligt genomföras genom sedelmyntets gradvisa sondering. Det är min lasta afsigt, att befordra tred och vänskapligt förhållande till främmande nationer, och jag tror dem vara lifvade al samma önskan. Medgifvandet al krigförande rättigheter åt insurgenterna skulle ha varit utan preecedenstall och ej ha va rättsärdigats al utgången. Det finnes en märkber ol khet uti det neutraltetssystem, som iakttogs al de främmande makterna. England lemnade krigsmateriel i stor mängd till de upproriska. Britiska fartyg, bemannade med britiska undersäter och anordnade för armering, lemnade britiska hamnar, för att plundra den amerikanska handeln under skylten af sullmakt från insurgenterna. Fartygen inlupo senare i britiska hamnar, för att reparera; detta ökade de upproriska staternas utödning genom krigets sörlänganue, dref den amerikanska handeln från hafvet och ölvorflyttade den på denna makt, som skapat nodvandigheten al en sådan förändring. En uppriktig önskan efter fred har ledt mig att underställa de mellan båda länderna sålunda uppstigande frågor en skiljedomstol. Dessa frågor äro så vigiiga, att de måste ha tilldragit sig stormakternas uppmärksamhet, och äro så nära förenade med deras fred och intresse, att de äro vissa om ett betydelsefullt asgorande. BEugland har afböjt askiljedomstolen och föreslagit en komitåE för lösning af neutrala fordringsfrågor med uteslutande af förutnämnda fartygsplundringar. Detta förslag har, på