Fran Utlandet. Om den belgiske konung Leopolds sista stunder skrifves från Brissel d. 10 d:s. Sedan i förgår afton motsåg man stundoligen konungens slut, och flera gånger under gårdagen samt förflutna natten trodde den höge sjuklingens omgitning, att det sista ögonblicket var nära. I fredags hade ministrarne blitvit at läkarne underrättade om konungens förtviflade tillstånd, och de blefvo samlade ända tills sent på natten, lyssnande till hvarje rop. Emellertid försjönk konungen vid midnatt i en djup sömn och krisen gick öfver. I går hade afmattningen uppnått de gränser, som röra vid döden, och släckt äfven Jen sista gnistan af hopp. Mellan kl. 12 och 1 på natten bletvo ministrarne och presidenterna för båda parlamentskamrarne skyndsamt kallade till Laeken (det k. slottet) men de tunno vid sin ankomst den höge sjuke återigen sofva lugnt och vände tillbaka till staden, dock med den sorgliga vissheten om, att snart skola aflägga det sista besöket. Så skedde äfven. Tidigt i dag morse hade konupgens tillstånd gestaltat sig till den grad hopplöst, att äfven den sjuke sjelf blef förtrolig med sin belägenhet. Han frågade efter Bin huspredikant, d:r Becker, och sina barn, hvilka han redan i går emottagit. Etfter ett samtal med nämnde ovangeliske andlige blefvo hertigen och hertiginnan af Brabant inkallade i dödsrummet, beledsagade af sina barn och grefven at Flandern. Öfverväldigad at smärta, nedsjönk hertiginnan alldeles upplöst i tårar vid konungens bädd. Den senare tog med några tröstande ord hennes hand och behöll den ända till sitt sista andedrag i sin. På allas ansigten afmålade sig smärta och förtviflan, blott den döendes undantaget, ty han talade med lugn om sitt förestående slut och utdelade åt sina barn de sista välsignelserna och förmaningarne. KL half 10 infördes ministrarne, kamrarnes presidenter, läkarne och några af de högsta hofmännon i rummet. Då konungen bland de sistnämnda blef varse sin trognaste vän och tjenare, hr Jules van Praet, minister för det kongl. huset, reste han sig upp och sträckte sin hand emot honom. Han lade derpå denne mångårige förtrognes och rådgifvares hand i hertiginnans af Brabant. Konungen förblef nästan ända till sista minuten vid full sans, och tastän han sedan kl. half 9 endast mödosamt och ljudlöst andades, varade likväl dödskampen knappast tre minuter, och vid 10-tiden inslumrade han utan hvarje spår af smärtsamma plågor. Hans ansigte har ej vanställts af döden. Konungen skall troligen inbalsameras, såframt hans testamente icke skulle annorlunda förordna. Liket skall vid fackelsken nattetid föras till slottet här i Briissel och der utsättas för några dagar på paradbädd. Den högtidliga begrafningen eger troligen rum om thorsdag eller fredag (i går eller i dag). Bisättningen skall förrättas i Laekens grafkapell. På måndagen, d. 18 Dec, aflägger konung Leopold II sin ed på författ