Från Hufvudstaden. Kongl. dram. teaterns senaste nyhet: Den hvita nejlikan omtalas at P.-T. sålunda: En ung markis de Chateaucourt (m:ll Åberg), emigrant under konventets dagar, har, trotsande dödsstraskot, vågat beträda Frankrikes jord. IIan har med en båt satt sig ötvor Kanalen vid Calais blott för att bryta en hvit nojlika från en biomsterrabatt vid slottet Chatoaucourt och återföra den som segerby te åt en förnäm dame, som vågat trotsa honom med påäståondet att det var slut med den sannt chevallereska kärleken. Från farorna at detta pojkstreck räddas han at Virginie (fru IIwasser), dotter till Vidal (hr Hanson), ledamot at konventet, slottets nuvarande egare. Ilon bereder honom tillfälle att fly, sedan hon offrat honom den hvita nojlikan hon egde som ett minne af en älskad frånvarande. IIärvid uppstå några sina och hjertliga pointer, som dock genom det ofullständiga och otillfredsställande slutet gå för det mesta förlorade. De spelande göra sin sak väl och isynnerhet utmärker sig mill Åberg genom ett friskt och ifligt spel. — Sistl. Tisdags afton hade omkring 120 vänner och bekanta inbjudit hr Julius Mankell, hvilken nyl. blitvit befordrad till kapten i armen, till en kollation på lilla börssalen. Skålar och tal omvexlade med sång, och sinnesstämningen var särdeles lifvad. — Kommissionshandl. E. C. Julander, boende vid Lilla Marie gränd, har anmält att osthandl. Anders Holmström från Svanhults socken af Jönköpings län i Måndags afton vid 6-tiden kommit till Julander med en tredje person, handl. Andersson. De hade tillsammans utgått och å en källare intagit förtäring. Derefter hade J. och A. begifvit sig till norr, och Holmström, som erhållit nyckeln till Julanders rum, begifvit sig hem vid 7-tiden för att lägga sig. Då Julander kl. 11 hemkommit var Holmström liggande på golfvet nära sanslös och blödande i hufvudet. På tillfrågan om han af någon person blifvit misshandlad, sade han först att han fallit omkull och stött sig, men sedermera sade han att han ville minnas att en person inkommit i rummet och slagit honom. IIan kunde dock ej beskrifva dennes! utsconde. IIolmström hade vid tillfället förlorat sin plånbok at brunt skinn, innehållande 20 30 rdr rmt och en fraktsedel samt dessutom ett större parti ost; och i rummet an81 träffades en större sten, inknuten i en blå