gen kunna åstadkomma en ministerförändring, hvarigenom landets materiella utveckling, hvarpå regeringen arbetade, kunde hämmas, utan borde man — sades det — nöja sig med de partiella resormerna (d. v. s. med reformer distriduerade efter den homöopatiska metoden) och sålunda långsamt arbeta på vårt representativa statsskicks reorganiserande, alltid med den säkra utsigten att reformverket skulle fortgå lika snabbt som — bibelkommissionens arbeten — jag har, säger jag, till min stora öfverraskning erfarit huruledes dessa teckenförbidande politiska neutrer, sedan reformagitationen genom den frisinnado hufvudstadspressens energi tog en så oväntadt storartad riktning, omsider anslutit sig till reformen, och när den segrade, räkna sig det till förtjenst, dervid förlitande sig på allmänhetens korta minne. Vid tanken härpå erinrar jag mig Heines ord: det är en lycka, eller en olycka, att de optiska instrumenternas förmåga att förstora föremålen fullkomnas i samma mån som menniskorna bli allt mindre, Den utan tvifvel originelaste och mest bombastiske riddarhustalaren, hr Curry Trefsenberg. har visat sig så angelägen att hans caustika anförande i representationsfrågan skall fullständigt blifva kändt, att han ombestyrt en af honom sjelf öfversedd utskrifts meddelande i tidningarne. Försumma ej att läsa detta mästerstycke i vältalighet, ty det skall bestämdt göra er stort nöje. Jag tror knappast att någon af de unga riddarhustalarne så hastigt och på ett så egendomligt sätt som hr T. ådragit sig allmänna uppmärksamheten. Han är föröfrigt en ganska välmenande man, och den excentricitet, som han väckt, är desto mera ursäktlig som den ligger i blodet. Han är af polsk extraktion, och Thomander, som äfven hade polskt blod i sina ådror, påstod alltid skämtsamt, att nämnde blod hade stor andel i hans aottiser. Emellertid har hr Treffenberg vederfarita den stora utmärkelsen, att jemte presidenten grefve Mörner, grefve Erik Sparre och frih. Hierta (Väktaren) befullmäktigas i ändamål att för det konservativa partiets räkning anskaffa en tidning, som vill föra detta partis runor med heder och mot billigaste arvode. Någon egen tidning lärer ej partiet vilja uppsätta, ty det blefve allt för kostsamt och torde ej heller vara behöfligt, då de bästa utsigter y pats att få hyra vissa spalter i en redan hir befintlig tidning. Det kuriösa härvid är emellertid, att nämnde parti alldeles icke vill) uppträda oppositionelt mot regeringen, utan snarare som en välvillig mentor, eller politisk dadda, som ständigt är tillhands med go-J da råd och varningar ifall regeringen skulle blifva alltför liberal. I första uppbrusningens ögonblick, sedan J. representationsförslaget blef antaget, yttrade l; motståndspartiet sitt orubbliga beslut vara, att . då riksdagen fortgått trenne månader (d. v. s.l till d. 1 Februari) icke medgifva riksdagens si förlängning och såmedelst sätta regeringen s i förlägenhet, enär en mängd anslag till den tiden ej hunne beviljas. Planen är ej illa ut-J tänkt. Ty ordinarie riksdag kan ej samman-If träda förrän d. 15 Januari 1867 och enligt e nya riksdagsordningen kunna riksdagsmanna-JI val ej anställas förrän i September nästa år, 2 hvadan icke heller före denna tid urtima riks-J dag kan sammankallas och rimligtvis icke hel-I ler före ofvannämnde tid. Men skulle den ofvan angifna planen sättas i verkställighet, säfkan statsutskottet mota Olle i grind genom u ut föreslå beviljandet af eft större kreditiv än e unnars erfordras, med hvilket regeringen dåld inder öfvergångstiden kan bestrida utgifterna. ih För det stora nederlag, som tillskyndats le konservativa i retormfrågan, boppas dejt; aga en ljuf hämd vid behandlingen ar franka handelsoch sjösartstraktaten. Ni känser att adeln, prosteoch bondeståndet inatte sina mest renhåriga protektionister i beillningsutskottet, der traktatfrågan först skall shandlas. Utskottets tullafdelning har redan örehaft denna fråga i sina Måndagsoch Tislags-plena och kommit till det isanning storrtade resultat, att framställningen om trakatens antagande förkastats med nio röster not sex. Ingalunda otroligt är, att resultatet blir nahanda i utskottets plenum, och möjligen äfen hos de tre stånden, ty industriprotektioisterna och i främsta rummet sidenoch llefabrikanternas uteliggare anstränga sig till et yttersta. De skjuta jordbruksintressets nåälsmän framför sig, fastän hvar och en oförillad inser att jordbruket ingalunda lider det syingaste mehn af traktaten. Dagligt Allehanda su. ublar redan öfver den lysande seger, som proektionisterna vunnit i bevillningsutskottets ullafdelning, och framhåller de olyckliga följerna af de hejdlösa tullnedsättningarne. Jet bar dock ej bättre till än att samma dag essa utgjutelser skedde, så meddelade Postidningen att, oaktadt de skedda tullnedsättingarne, ha tullintraderna ultimo November låånad ötfverstigit fjolårets vid samma tid med,