Göteborgsposten – 13 december 1865, sida 1

2 20s(47188904 1 ITU DETRASHU, 3 eborg. Tryckt hos D. YV. Bonnier. 1865. ——c———— —qL— — ä—E—— 4 Stockholms stadsfullmäktige 1 riksdagsman för hvarje tull: 30,000 tal och afstadssullmäktige öfriga städer, som ej i val till landsting deltaga, en riksdagswnn för hvarje fullt 20.000-al af stadens invånure. Vid bildandet af denna kammare har man således anlitat både klassval, census och den så förkättrade landstingsinstitutionen. Census har man dock icke med bestämdhet angifvit, ena. det endast talas om de ; högst beskattade. Samtlige riksdagsmännen, äfven de inom öfre kammaren, skulle åtnjuta ett arvode af 8 rdr dagligen under den tid de vid riksdagen vore närvarande. Telegrafkonventionen. Vi ha för någon vecka sedan omnämnt de vigtigaste nya bestämmelser, hvilka blifvit beslutade vid ielegratkongressen i Paris och af de deltagande regeringarne sanktionerade. Till dessa uppgifter må tilläggas, att portoafgifterna beräknas efter den franska myntenheten och att en franc är beräknad till 72 öre. Åtskilliga andra åtgärder än de förut omnämnda för korresponderandes beqvämlighet hafva blivit vidtagna, såsom att, då å ett telegram är påtecknadt vidareforsändes, och mottagaren till detsamma icke anträffas vid den uppgitna stationen, sändes telegrammet honom tillhanda å den station som alternativt af afsändaren uppgifvits eller hvilken i mottagarens hemvist anvisas. — Priserna för tjugoordiga telegrammer blitva: Till alla stationer i Danmark 4 4 fre, i Tysk Osterrikiska telegrafföreningen (ätven innefattande Nederländerna) 6 franc, i Schweitz 7 fr. i Frankrike och Italien 9 fr., i Spanien 12 och i Ryssland 8 trancs. — England har, som bekant, ej deltagit i denna konvention. Från Kong-backa skritver en korresp. ull G.P.: Vår lilla stad fortlefver i ett anspråkslöst lugn. Utan jeruväg, utan telegratstation och utan egen udning, äro vi nalurligen hänvisade till den blygsawma rollen — alt skuta oss sjelfva. Dermed vare likväl icke sagdt, ult dagens och laadets stora trågor blifva af ortens innevånare med likgiltighet skjutna å sido. Tvärtom, ehuru man lemnat åt talrikare samhällen att medelst deputationer och andra åtgärder arbeta för representationsreformens genomdrifvande, har åtven här å orten lika varmt deltagande som någonstädes lsunnits för den goda suken. Å reformkomiteens lista försummade man icke teckna sig, och efter budskapet om segern inom försla ståndet uttalade sig glädjen genom ett at skarpskyttekåren anordnadt lackeltäg. Man bör ju döma allting efter dess omständigheter och förhållanden — och trån denna billighetens synpunkt kan man säga, aw det tog sig rätt bra ut. Skarpskyttarnes musikkår blåste naturligtvis solkeängen. Vid den dagen derpå i Lördags anlända, visserligen icke mera förvånande tidningen ow den fullståndiga segern, beramades en samling, från staden och kringliggande orter, å stadens rätt storartade gästgitvaregård. Med ut och lust druckos under tantarer skålar för konungen, för representationsförslaget, för dess rörfattare och tör alla fyra riksständen. Stadens borgmästare tolkade, vid hvarje at dessa skålar, de församlades känslor af tacksamhet, glädje och förhoppningar, — tacksamhet älven emot dem, hvilka passivt bidragit till den lyckliga utgången. Ortens domare, häradsh. Hegardt, utbragte en skål för rådgitvarne, hvilka som en man stått vid vår folklige konungs sida. Att, sedan ordet förklarats tritt, många andra skålar under den uppsluppna öjden vankades, faller at sig sjelf. Dervid rglömdes icke att påpekas den särskildt för oss tillfredsställande företeelsen, att ortens landshötding, dess biskop, stadens riksdagsman, älvensom häradets representant under hela striden kämpat för de frisinnade äsigter, som här varit och äro de rådande. Sanut är, utt en skål dracks för de fyra ståndens fordfästning, men man glömde icke den gyllene :egeln: de mortuis nihil nisi bene?r. L. Prejudikat. Sedan hos K. M:t besvär likvit anförda af Thorups församling öfver Göeborgs konsistorii utslag, hvarigenom samma aa oh