—— — U— tran Utlandet. Det börjar råda en ej ringa förvirring inom diplomatien på grund af den mexicanska srågan och nordamerikanska unionens bestämda uppträdande i densamma. Stå vi vid randen at ett stort och omfattande krig, hvars följder och utsträckning icke kunna beräknas, eller skall möjligen stormen kunna förebyggas? Vi antaga och hoppas det senare, ty ett krig mellan Amerika och Frankrike skulle vara en stor olycka för frihetens sak i Europa, emedan det skulle gifva absolutisterna makten i händerna att hamma frihetens utveckling i denna verldsdel och möjligen äfven här framkalla förvecklingar i blod. Förenta Staternas regering står i en obehaglig mellanhand. Hon inser mycket väl farorna af ett krig med Frankrike, men de radikala trycka på och vilja å tout prix ha fransmännen ut ur Mexico. Regeringen är naturligtvis beroende af folkmajoritetens beslut. Hittills har denna majoritet ej visat sig atgjordt för en krigseventualitet, men på senare tider hatva de radikala börjat föra ett ytterst häftigt språk, så att regeringen ej längre kunnat hålla sig dör derför. Åtekilliga gränsförvecklingar vid Rio Grande hafva kommit till och retat stämningon hos amerikanarne. Juarez anhängare hatva ansträngt alla krafter sör att genom rustningar understödja Juarez. Genom deras sträfvanden har en del unionssoldater kommit öfver gränsen till Mexico. De kejserliga derstädes hafva behandlat dem i enlighet med krigslagens bud. För att förekomma en sar lunda hotande tormlig gränskränkning i stort, har unionsregeringen förbjudit utförsel till Mexico at folk och ammunition. Men de radikala trycka, såsom sagdt, på och regeringen måste hälla sinnena illlredsställda så mycket som hon möjligen kan, utan att bryta mot neutraliteten. Derför har hon begagnat tillsället, då hon ändock måste skicka trupper till gränsen, att sända en större styrka, hvilken måste erhålla utseendet at en krattig demonstration. Samtidigt har hon sändt såsom särskilt ombud general Schofield till Paris, för att pådrifva och kanske tillochmed atsluta de underhandlingar, som redan någon tid pågått mellan de båda kabinetterna i Hvita Huset och Tuilerierna genom deras respektive beskickningar. Om Schofields mission krönes med framgång, så att Frankrike utsäster sig officielt att vid gifven tid lemna Mexico mot kejsar Maximilians erkännande, för den händelse att mexicanarne icke skulle afsätta honom och åter proklamera republiken, skall presidenten Johnson kunna framträda med denna lösning inför kongressen och föreslå sakens uppgörande i godo. Allt beror således på kejsar Napoleons beslut. Verldens öde hvilar kansko nu mer än någonsin i denne mans hand, och blott ett ord af honom kan tända den elektriska gnista, som skall urladda sig i de dånande åskorna från tvenne mot bvarandra sammanstötande verldsdelar. Från New-Xork askrifves, att de kejserliga mexicanska trupperna hafva skjutit på ett unionsfsartyg å Rio Grande, hvarför den i dessa trakter kommenderande unionsgeneral Weizel infordrat upplysning. I viss mån oroande är, att den general Logan, som af presidenten Johnson utsetts till unionens gesandt hos Juarez är en itrig anhängare af juaristerna och besluten att tvinga Förenta Staterna till att upphjelpa hans vänners färtviflade affärer. Han har ännu icke emottagit gesandtuppdraget, men han har otficielt antydt för regeringen, att han är dertill sinnad, om 20,000 väl beväpnade män besallas beledsaga honom till Mexicos hufvudstad. omellertid står unionsregeringen rustad och beredd till hvilka eventualiteter som helst. Enligt Sewards organ N.Y. Times, finnes i regeringens förråder ännu tillräckligt med material, för att kunna utrusta en hel million menniskor eller hålla den nuvarande armen ett helt år på krigstot. Blott i en arsenal ligga 10,000 tons saltpeter, och oerhörda massor af uniformer och militärpersedlar finnas samlade i magasinerna. De krigsängare, som engelska regeringen utskickat, tör att söka gripa den förrymde fenierledaren Stephens, hafva måst med oförrättadt ärende återvända. Framåtskridandet i Amerika angitves bäst derigenom, att Brooklyns musikaliska akademi nu anställt en negerföreläsare, som skall hålla föreläsningar för sina racebröderEnglands regering skall, enl. franska tidningar, ha desavouerat den engelska kanonbåten Bulldogs bombardering af Cap Hayti. Kaptenen har ställts inför krigsrätt i Jamestown, der han har att svara: 1. Öfver on handling af fientlighet mot ett land, som ej befinner sig i krig med England, och 2 öfver förlusten af hans fartyg, hvilket stran dade på grund af bombardementet och son kapt. Walk sprängde i luften, för att det ick. skulle falla i de upproriskas händer. T nn 1 . 1 iAi3.. — 1 ——