Göteborgsposten – 9 december 1865, sida 2

Fran Utllandet. Kongressen i Washington skulle sammanträda d. 4 d:s, och det skall således icke åtgå många dagar, innan innehållet af presidenten Johnsons budskap blir bekant i Europa. Det skall blifva det betydelsetullaste aktstycke, som på många år utgått trån Förenta Staternas öfverhufvud, ty det berör ej allenast Ame rika, utan äfven de tvenne största sjömakter i Europa, och den fråga, som skall afgöras, är ingenting mindre än ett verldskrig. Ställningen är sådan, att hvarken England eller Frankrike äro i stånd att draga sig tillbaka, och det beror derför endast och allenast på Förenta Staternas hållning, om freden kan upprättbållas. Det borgerliga kriget hade ej väl slutat, förrän regeringen i Washington började vända blicken utåt, och hon måste göra det. Desto bättre tro vi, att det icke så mycket gäller Frankrike eller Mexico som snarare England. Förhandlingarne mellan detta land och Förenta Staterna hafva nått en sådan punkt, att en brytning endast kan undvikas genom ett fullständigt ätertag å den ena partens sida, och lord Russells ovanligt bestämda, nästan utmanande hållning vittnar om, att det ej är England, som vill anträda ett sådant återtåg. Hvad särskildt Frankrike angår, vidblifva vi vår åsigt, att en konvention är atslutad, enligt hvilken franska trupperna skola efter and lemna Mexico, på samma sätt aam de emna Rom. Man är i Frankrike fullt och ast öfvertygad om att så är, man litar på Navoleon III:s klokhet, och följer derför utan misströstan händelserna. Så skrifves från Paris: Börsen i dag var vid det gladaste lynne. Alla värdepapper stego betydligt, 3 prets dapperen nära 1 pret. Till detta stigande voro till en del tvångsköp skulden och till en del ryktet, att Frankrike står på punkten att draga sina trupper tillbaka från Mexico. Det erättades, att regeringen gått in på att utrymma det nya kejsardömet under vissa vilkor, om hvilka general Shoefield skall underhandla. Huruvida detta rykte är sannt känner jag ej, men det tyckes dock vara säkert, att denna fråga inträder i en vigtig phas emedan presidenten Johnson gerna vill träda inför den amerikanska kongressen med ett från fransmännen befriadt eller åtminstone ganska snart befriadt Mexico. Härtill bör fogas, att ett spändt förhållande inträdt mellan Frankrike och kejsar Maximilian, som ej vill gå in på kejsar Napoleons utrymningsplaner, hvarför det väl ir möjligt, att franska trupperna en dag helt inkelt lemna Mexico, och den dagea skulle ör visso helsas med jubel öfver hela verlden, y då vore frihetens seger gifven, Frankrike och den amerikanska Unionen i allians — och Ryssland — — — Preussens officiösa tidning Provinzialkoresp. förklarar, att de allierades förhandlinsar ang. frågan om hertigdömena fullständigt vilat sedan Gasteinsfördrageta afslutande, och tt alla tidningsmeddelanden om motsatsen äro åldeles ogrundade.