Göteborgsposten – 9 december 1865, sida 1

LOTGMdCII UC 9 DCCCMbDCLT. ton voro en del våningar eklärerade, och man skörbereder sig på en allmän och storartad seklärering i hela staden. j Inu företrädesvis intressera. Men några detaljer från riddarhuset torde Redan i Onsdags blef motståndspartiets I ställniog mera kritisk, sedan frih. Stjernblad uppträdde för förslaget, lika som hr Tornerhjelm gjort dagen törut. Man drog derat der. sslutsats att den skånska adeln, som upprest med full föresatts att rösta mot förslaget, söndrat. sig. Grefve Mörners om fullkomlig taktlöshet vittnande anfall på frih. De Geer, föranledde ätven flera affall, enär det antogs, att då inga andra argumenter, än dem han begagnade, äterstodo, så var motståndspartiet åtminstone moraliskt underlägset. Denna förmodan antog karakteren af visshet, då det il gårdagens plenum blef bekant att flera af motständspartiet dels afrest på morgonen, dels beslutat att icke deltaga i voteringen. I gårdagens plenum uppträdde 22 talare för men blott 8 mot förslaget. Bland de förra vill jag nämna den åttiårige grefve Anckarsvärd. Såväl frih. De Geer som frih. Gripenstedt uppträdde ånyo, gendrifvande med oförminskad talang och styrka de talare som förut anfallit förslaget. Den senare tillrättavisade särskildt grefve Eric Sparre på ett sätt och i ordalag, som i gifva anledning till den förmodan, att, om gretve S. eger den ringaste politiska blick, har han ingen annan utväg än att oförtöfvadt begära afsked från sin landshöfdingebeställning. Frih. Gripenstedt förklarade nemligen rent ut, att grefve Sparres uppträdande var af den beskaffenhet, att han (frih. Gripenstedt) icke med honom kunde inlåta sig i någon kontrovers. Grefve Sparre fann sig också befogad att iakttaga tystnad. Frih. De Geer tillrättavisade äfven grefve Mörners utkastade beskyllning, att den förre uppträdde som Åmedregent, med sådant eftertryck, att äfven grefve Mörner iakttog tystnad. Att motståndspartiet kände sig slaget, eller anade att det så skulle blifva, och beredde sig på en, så vidt möjligt var, hederlig reträtt — framgick af grefve Henning Hamiltons enträgna begäran till ministören att icke afgå, äfven om förslaget fölle. Bland anmärkningar mot förslaget framhöll grefven, att i den nya riksdagsordningen var intet stadgande inrymt om kamrarnes skydd mot tidningapressens obehöriga anfall. Häradshöfding Nordenfalk uttryckte sin förundran öfver att den förre talaren så ofullständigt granskat förslaget och hänvisade till den paragrat deri det af grefven saknade stadgandet var intaget. Kapten Brakel var den siste talaren. Han afbröts flera gånger genom skallande rop på proposition. I samma ögonblick han slutat, frågade landtmarskalken: anses diskussionen slutad? svaret blef ett enhälligt ja — och klubban föll. Landtmarskalkens andra fråga bler då: antages det föreliggande förslaget ? Jaoch nej-ropen fyllde salen och trängde ned på torget. Etter en stunds ihållande rop, äskade landtmarskalken tystnad med klubban och sade: votering är begärd och kommer söljaktligen att ega rum. Voteringspropositionen upplästes och godkändes. Med den spändaste otålighet afvaktades voteringssedlarnes uppräkning. En lång stund voro jaoch nej-sediarne så omvexlande att resultatet ej kunde utrönas. Oron tilltog. Åndtligen blefvo jxen öfvervägande. En person påleriddarhusläktaren skyndade nu ner på riddarhustrappan och utropade till den utanför stående otåliga folkmassan: förslaget är antaget — och ett skallande, länge ihällande hurrarop hördes, uppträngande i riddarhussalen, samtidigt med det at landtmarskalken med hög och klar röst förkunnade: voteringen har utfallit med 361 ja mot 294 nej — och är alltså förslaget till ny riksdagsordning af ridderskapet och adeln antaget. Ett ljungande: Lefve konungen! Gud bevare fäderneslandet! tyllde den stora salen. Då srih. De Geer blef synlig på trappan för att stiga upp i sin vagn, helsades han af folkmassan med entusiastiska hurrarop. Samma utmärkelse vederfors landtmarskalken. Då de afgifna voteringssedlarnes antal uppgick till 656; men 735 poletter voro uttagna, visar sig att 79 ledamöter af adeln icke deltagit i voteringen. Man antager att bland dessa de festa afhållit sig från voteringen af betänklighetsoch grannlagenhetsskäl. Emellertid — friherre De Geers vackra ord ha nu vunnit full bekräftelse, att adeln et uh3—— — — — —2 2 — FTt — — —2 — — 2 A