Fran Utlandet Preussen står och väger. Det val det gör kan bli af den största betydelse tör händelsernas gestaltning i Europa, särskildt iden skandinaviska Norden. Såsom bekant, hafva vesemakterna förklarat Preussen, att de icke vilja blanda sig uti trågan om Slesvig och Holstein, så länge hon befinner sig på provisorisk ståndpunkt. Härull har Frankrike, enligt hvad allmänt antages, fogat en uppmaning och en hotelse. Uppmaningen är, att Preussen vid en definitiv lösning skall taga reda på den vilja, som hertigdömenas befolkning hyser, och, om denna så vill, återlemna Nordslesvig till Danmark. Skulle deremot Preussen äskrida till en definitiv lösning och annexera hertigdömena, utan att uppfylla dessa vilkor, då skulle Frankrike vara nödsakadt att för egen säkerhets skull skaffa sig ersiittning af Preussen i landområde. Denna varning har bragts fram genom franske utrikesministerns organ la France. Märkligt nog finna vi nu, att Ryssland äfven offentligen gifvit Preussen en varning, likasom det, efter hvad som är bekant, genom hemliga agenter härtill i tysthet togat en uppmaning. Varningen har synts i en af ryska regeringen underhållen tidning Golos, som klagar ötver, att gretve Bismarck föredragit att be gära hertigdömenas krona i Biarritz, heldre an i Tscharskoj-Selo, tilläggande: Ryssland skulle kanske icke varit alldeles emot att villrara en sådan begäran; men denna tjenst kunde naturligen icke ha gjorts för intet, och den ryskt-preussiska gränsen skulle kunnat på samma gång regleras. Den otficiösa ry ska organens språk skiljer sig således icke mycket ifrån den franska organens. VöIII Preussen annexera hertigdömena, säger Ryssland, så nådgas vi i ersättning taga at Preussen ett landområde, för att rröglora gränsen?. bet der språket är gammalt och ökändt inom kabinetterna. Rysslands hemliga uppmaning ull Preussen går deremot ut på: hertigdömenas förening med Danmark genom personalUNION.