Göteborgsposten – 22 november 1865, sida 2

Revisionsberättelsen öfver Bankoverket, hvilken berättelse åtföljer P.-T. för i törgår, är daterad d. 14 sistl. Okt. samt omtattar Riksbankon och Tumba bruks räkenskaper för 1864 Inkomsterna för år 1864 uppgingo till 2,518,068: 52 och då derifiån afdragas utgifterna, hvaribland 548,060: 22 för förvaltningskostnader och 12,845: 54 för afskrifningar orh förluster, visar sig en nettovinst af 1,922,258: 07, så att bankens tillgångar och fordringar utöiver skulderna uppgingo vid 1864 års slut till 28,434,833: 84, hvaraf 25 millioner utgöra grundfonden. Antalet i banken ingångna förslitna sedlar uppgick i riksmyntssedlar till 23,878.200 rdr och i bankosedlur 324,981: 25 rdr. Af riksmynts-eitorna hade 4,192,250 st. inkommit, af semmorna 748,050 st. och af tiorna 383.350 st. R visorerna hafva anmärkt att: Då nu 4 rår rmt äro lika med en svensk silfverspecies och 3 m:k IIamb. Bko lika med en thaler IIamb. Bko, så blifva, efter den upygiina parikursen, 132 rdr 16 öre pr 100 m:k IIaäaImb. Banko, 33,04 svenska silfverspecier lika med 33 1,3 thaler IIamb. Bko samt alltså 1 svensk sillverspecics lika med 1,0088 IIamb. thaler, utvisunde. hvad äfven härförutan är kändt, att en svensk riksdaler silfverspecies innehåller i det närmaste 9.10 procent mera finsilfver, än som enligt myntbestämningen för Hamburg motsvarar en thaler. -Ått uttagandet från Banken af myutadt silfver till betydliga belopp icke är tillfälligt, utan har en stänligt verkande orsak, bevisas deraf, att dylika uttag år från år pågå Under de senaste 11 åren har i myntat silfver uttagits för öfvor 15,600.000 rdr. Väl har omsyntadt silfver under samma tid af banken försålts till ännu större belopp; men detta ekedde till allra största delen under åren 1855—58. Deremot har myntadt silfver hvarje år till stora belopp voxlande mellan 770,000 och 2. 750.000 rdr, årligen utgått, och under det att efter år 1858 omyntadt silfver ganska litet begärts, hafva uttagningarne af myntadt sifver ökats. K revisorerne föranledts att fästa Rikets Ständers upymärksamhet på detta ämne, uttala Revisorerne tillika sin äsigt att något annat verksamt medel till förekommande af den förlust, som af den nämnda orsaken hä flyter, icke torde finnas, än en förändring i grunden för utmyntning af silsvermyntet. Berättelsen slutar med följande: Vid den nu verkställda granskningen hafva Revisorerne funnit, att Banko-fullmäktige, vid styrelsen och förvaltningen af Rikets Ständers bank, med sorg