Göteborgsposten – 20 november 1865, sida 2

rurligt i hånsyn till Femternas, alldenstund hon ej gerna kan öppet kränka England, fastän detta sjelf medgal ett Sydstatslån under kriget, är det deremot desto märkligare för bedömande af regeringens ställning till Mexico, hvars nuvarande förhållanden således ej ses med allttör oblida ögon. Så t. ex. heter det om nämnda lån i Sewards organ, New-York Times-: Vi hoppas, att våra medborgare icke skola låta sig lockas at något slags politiska kandidater att låna ut penningar på de mexicanska eller Feniska obligationer, hvilka bebådas snart skola utkomma i marknaden. Äfven om republikanerna möjligen skulle ater få fast fot i Mexico, skola de likväl icke ha nägra medel att återbetala sin skuld, och den skall sannolikt icke i någon händelse ölvertagas af vår eller någon annan regering ... Hela den Feniska rörelsen är en såpbubbla, om icke vingleri. Densammas ledare skola troligen skörda en del penningar af sina lättrogna landsmän, men en mycket ringa del deraf skall finna sin väg öfver Atlanten. Det är ej mera utsigt för att en revolution skall kunna lyckas nu i Irland, än i Newyork. Unionsregeringen sjelf har en del finansiela bryderier. Beloppet af i omlopp satta sedlar är ofantligt, och man bråkar sina hjernor med, huru man skall kunna reda denna sak. Landet har följande sedelbelopp ute i rörelsen: dollars Greenbacks -. . . . . 228, 160,569. Småsedlerr. . 26, 487, 755. Räntebärande lagliga värdepapper.. 217,012, 141. Nationalbankens sedlar . . 203,877,355. Statsbankens noter dollars 925,53 7,820. Denna stora summa innefattar dock icke 25:-procents-lånet, eller skuldeertificater eller temporära lån, för hvilka alla papper cirkulera bland folket lika fritt som ordinära lagliga sedlar. Naturligtvis skall dock den enorma summan bli inlöst, om man än kan vara berättigad till frågan: när? Statens inkomster äro nemligen så stora, att man i afseende på Amerika ej tår i finansielt hänseende begagna europeisk passare. Under de trenne månader, som gingo till ända med d. 30 Sept., voro nemligen regeringens inkomster från alla källor omkring 148 millioner dollars, hvilket är lika med en årlig totalinkomst af 592 millioner dollars. Skattkammarsekreteraren tror, att han kan bringa regeringens utgifter för det löpande året ned till 260 mill. dollars, så att mer än hälften af inkomsterna kan öfvergå till amorteringstonden. Dock tror man, att kongressen skall nedsatta inkomsterna till 300 mill., och då blir den finansiela ställningen svårare. Handeln har fortfarande god fart och priserna äro lika höga som förut. I allt utom bomull har Förenta Staternas produktion detta år varit alldeles exempellös. I afseende på bomullen försäkras med bestämdhet, att 1865 års skörd icke öfverstiger 1 million balar, och man tror, att 1866 års skörd skall komma att ställa sig mellan 1 12 å 2 millioner balar. I södern är man ifrig med att plantera bomull och skulle begagna hvarje acre lämplig jord dertill, om icke knappheten på arbetare hindrade. Sydtidningarne tormligen tigga folk trån Norden och Europa, att komma ned ibland dem och köpa jord för bomull. Den bästa jord kan köpas för 10 dollars i papper pr acre, och den, som sar till Sodern och köper en plantage och tager arbetare med sig, skall på några år göra sig en förmögenhet, skrifver Times korresp. Presidenten Johnson har bestämt d. 7 Dec. till en allmän tacksägelseoch böndag för fredens återställande. I slutet af Okt. hemförlofvades 25,000 soldater, så att unionsarmöen nu uppgår till en styrka af töga mer än 75,000 man. Rykten gå, att general MÖlellan skall utses till krigssekreterare, så fort Stanton drager sig tillbaka. Den senare säges nemligen vilja draga sig tillbaka. Rörande negerupproret på Jamaica skrifves, att, då posten afgick, 40 upproriska gripits och hängts; samma öde skall äfven hafva drabbat ett antal qvinnor; men hurnvida dermed slut gjorts på upproret, är ännu ovisst. I Kingston umgicks man med planen, att proklamera krirsrätten; de frivilliga kårerna rustade sig, för att energiskt motträda en möjligen uppståndande rörelse. Såsom upprorets ledare nämnes en man vid namn Paul Bogle, hvilken hittills varit bekant som en af de lugnaste och fredligaste menniskor i verlden; guvernören har på hans hufvud satt en belöning af 2,000 dollars. Det skall, ehuru berättelsen låter otrolig, ha varit rebellernas afsigt, att först mörda alla hvita och halfhvita, män, att senare hålla alla barn och qvinnor i slafveri och att bemäktiga sig de hvitas egendom. En annan notis uppgifver, att endast män, men icke qvinnor och barn dödats eller I behandlats med grymhet af negrerna. — Alla dessa berättelser äro tvifvelsutan färglagda. Deremot synes en annan version sannolikare, neml. att de svarta, som ingalunda behandlas