Göteborgsposten – 18 november 1865, sida 2

om, att den slesvigholstemska frågan ar en rent tysk angelägenhet, i hvilken de öfriga makterna hvarken vilja eller kunna inblanda Big. Samma blad tillägger vidare: En opartisk blick på kartan mäste öfvertyga oss om, att Elbehertigdömenas införlifvande i Preussen icke skulle vara en mindre förändring i de europeiska statsgränserna, än på sin tid eröfringen. Vi anknyta härtill den frågan, om det andra törvärfvandet skall bli billigare än det första. Sålänge det nuvarande provisoriet bastår, kan situationen möjligen sramkalla ett yttre sken af att sakernas utvecklirg i hertigdömena icke synnerligen intresserar de utlandska makterna. Men vid första steget utötver provisoriet skulle den europeiska politiken, som hittills varit höljd i dimma, kunna antaga en helt annan karakter, hvilken skulle tillintetgöra våra sorglösa och sangviniska annexionisters förväntningar. Slutet af artikeln lyder sålunda: Ju mera man är genomträngd at önskan, att besätta Preussens hittills intagna ställning i Eldehertigdömena och taga ytterligare steg framåt mot en slutlig lösning, desto vigtigare är det, att vara på det rena med konseqvenserna af denna uppgift; ty hvad man allvarligt idkar, förblir icke utan allvarliga följder. Skola dessa allvarliga tankar och bekymmer leda till Nordslesvigs atträdande till Danmark? KEiler är hela denna klagolåt i förening med Österrikes plötsliga bestämdhet endast en ny maskerad, afsedd att åter gifva augustenborgaren vind i seglen? Eller är det hertigdömenas personalunion med Danmark, som ligger i kikaren? Det skall väl snart visa sig, avart det bär. Från Italien ha nu fregatterna Mogador och Eldorado afgått och lemnat Civita Vecchia med tvenne sqvadroner husarer och två bataljoner infanteri. Konung Victor Emanuel, som d. 10 d:s anlände till Neapel, besökte dagen derefter dervarande kolerasjukhus. Konungen beledsagades på detta besök af flera ministrar, hvilka töljv med honom från Florens, samt af guvenören i provinsen och stadens borginästare. I Paris har Dupins likbegängelse firats. Hela den otficiela verlden bevistade densamwa. Kejsaren var representerad at gretve Nieuwerkerke. Ändan af bårklädet bars af minister Baroche, hr Delangle, de Raynal, förste generaladvokat vid kassationsdomstolen, och Nisard. Bland sjelfva folket har detta dödsfall ej väckt det ringaste deltagande. Tvenne anmärkningsvärda prot på kinesisk konst ha anländt till Paris. De utgöras af tvenne djurgestalter af marmor, hvardera 9 fot hög, och halva sedan urminnes tider varit inom det himmelska riket bekanta under namnet: Kianghis lejon. De ha ett präktigt lejonhutvud med fantastisk kropp, drakfötter och vingar, Kinas nationala och religiösa emblem. De skola uppställas i Louvren. Från Amerika skrifves, att seniernas president John OMahony hyrt en stor regeringsbyggnad i Broadway till byråer m. m. och att den irländska republikens regering börjar sin ofsiciela verksamhet d. 19 d:s. Presidenten Johnson har gjort slafveriets afskaflande till vilkor för staten Floridas återvändando till Unionen. Handelskammaren i New-York opponerar sig mot ytterligare utgifvande af banknoter. Under Oktober minskades statsskulden med 4 mill. dollar. I Ungern pågå valen. Den blifvande landtdagens majoritet synes skola ena sig om töljande af Deak uppställda program: Regeringen erkänner faktiskt rättskontinuiteten (d. v. 8. lagstiftningen af år 1848), återupprättar den ungerska kronans integritet, insätter en ansvarig kongl. ungersk minister och återupprättar provisoriskt korhitatsförfattn. af 1848. ——ssk. AR