Göteborgsposten – 17 november 1865, sida 3

ande YTOTCISECEU, SVIN HUURIATLMAM YOGI 2 (441100 2—— örebygga utrustandet af sydkapare och utfärandet af konfedereradt län i England. Det nå härvid äfven anföras, att engelska folkets tämning mot Unionen är mycket bitter och tarkt utpräglad. En korresp. från London nmärker t. ex., att lord Russell, genom att rigifva manskapet å Shenandoah, en åtgärd om måste väcka den största harm mom Anerika, gjort sig aldra minst lika populär som -enom en ny reformbill. I afseende på frågan om skade-ersättning åder inom amerikanska Unionen nästan blott n mening, och den är, att Förenta Staterna cke kunna gå in på lord Russells förslag om sedsättandet al en komitåö. New-Nork Times.. 8 sn 8 om anses för Sewards organ uttalar sig så unda: Vår regering har icke direkte gjort något förslag om valet at skiljedomare. Att lord Russell förkastar tt sådant förslag, innan det framställts, kan derföre nses för en onödig förnärmelse och ett bevis på Engands önskan, att undandraga sig hvarje ansvar i fråran om Alabama. Det skulle icke skada, aw skaffa ig kunskap om, af hvilken beskaffenhet de fordrinrar skulle vara, som man ville förelägga den k. comitän: men det affärdande sätt, hvarpå den engelke ministern talar om en skiljedom, gör det omöjligt utt gå in på hans mottörslag. Hvad nationaläran anvår, kan lord Russell vara öfvertygad om, att Förinta Staterna icke äro det ringaste hugade, att tillåta någon natien ensidigt lösa en fråga, som mer ner mindre berör dem. De kunna ej heller af fri vilja samtycka till uppgifvande af folkrättsliga prinsiper, hvilka äro oumbärliga för neutralitetens gaanterande. Om man skulle ringakta dem, såsom England f. n. gör af hänsyn till sitt ögonblickliga inresse, skulle krig i en framtid gifva signalen till en allmän sammanställning. Såsom läsaren finner, är det godt förråd å elementer, hvilka kunna leda till ett så spändt förhållande mellan Amerika och England, att kriget snart kan deraf bli en följd. Om England i så fall skall i Europa ha någon allierad, torde ej vara så alldeles säkert. Ett allmännare krig mellan Europa och Amerika är en orimlighet. I Toronto i Canada har ett stort antal engelska soldater fängslats, derför att de ådagalagt sin sympati för Fenierna. Om negerupproret på Jamaica skrifves nu, att det första utbrottet egde rum i den på öns östra kust belägna orten MorantBay. I dervarande justitiebyggnad var just ett utomordentligt sammanträde, hvilket bevistades af majoriteten at innevånarne. Detta tillfälle begagnades af rebellernas ledare till ett mordiskt angrepp. De svarta församlades deväpnade i stort antal, kringrännde byggnaden samt började på ett fruktansvärdt sätt bullra och stoja. Baron Ketslholt (ej Kettlolirt) framträdde och uppläste upprorsakten, och då folkmassan derefter skingrades sköto de frivilliga. Detta blef signalen till angreppet. Under ett döfvande tjut stormade de svarta mot huset; folket derinne försvarade sig, så godt det kunde, i det att det sköt ut genom fönstren; ammunitionen tog dock snart slut. Negrerna satte nu eld på byggnaden. Alla sökte att taga sin tillflykt ut genom dörren; men hvar och en, som närmade sig atgången, blef af de upproriska nedergjord. Baronen var en af de första, som föllo; han blef bokstafligen hackad i stycken; de kannibaliska segrarne splittrade hans hufvud, blandade hans hjerna med ruhm och drucko; på presten Herschel utslet man tungan, innan man dödade honom, och sjelfva byn eller köpingen förvandlas till en ruin. En insurgenthop rusade mot berget och slagtade under vägen hvarje hvit och svart, som den mötte. Otverallt, dit upproret utbredde sig, utöfvades fruktansvärda skräckdåd. Man tviflade dock på Jamaica ej om upprorets snara undertryekande. Enl. dagens telegram synes äfven detta besanna sig. Uti Italien har nationalbanken förenats med den toscanska till en italiensk bank med kapital at 100 millioner. Staden Turin skall emittera ett stort lån, för att genom lämpliga offentliga arbeten påskynda sin förvandling till ett industricentrum. Preussen synes trotsa hela det öfriga Europa i afseende på Slesvig. Så ekritves : en artikel uti den preussiska Nilitärische hlätter:? Preussen vill taga fast position vid Bältet, detta framgår af befästningsarbeena vid Sönderborg. Preussen vill ej ett ögonblick förbli obetäckt, och nästa års möjiga törvecklingar skola finna oss slagfärdig: i vår ställning. Det är möjligt, att det ännu en gång kommer att kastas tarning på valMatsen om hertigdömena; det är också möjigt, att denna besittning blir utgångspunkten ör lösningen af hela den tillstundande euro)eiska krisen, men hurudan utgången än blir i denna kamp om herraväldet i Europa, skall dock Danmark neppeligen deraf draga någon fördel. — Uppsatsen har väckt stort uppseende. I Preussen är man för öfrigt rasande på Osterrike, hvars tuppkam nu sväller, sedan föreningen med Ungern börjat visa sig möjlig och penningar åter fåtts. Från Frankrike omtalas tvenne anteckningsvärda dödsfall, neml. af Le Clerc, medlem af bacademie des insepriptions, förf. till