— — ——77—77444444455d,WAmAAOA—— ——7 En annan genombeskedlig representant i det hedervärda bondeståndet — Nils Olsson — drog till med ett förslag om hela beväringsexercisens indragning, de derigenom besparade medlens anvisande till skarpskytterörelsens utveckling, hvarje vapenför persons lörpligtande att deltaga i skarhskytteöfaingarne, hvarvid staten skulle bekosta uniform och beväringspersedlar — och nu kommer klämmen! — den indelta armens indragning. Den upplyste danemannens förslag, åtminstone det sista momentet, röner starka sympatier i det fjerde ståndet, som ännu lefver i den naiva föreställningen att i farans stund skola afkomlingar af Måns Stenbocks getapågar göra en ofantlig effekt. Det Murenska partiet, som strängt förebrådde Björckska fraktionens sparsamhet på allmänna medel, gör sig icke; skyldigt till en dylik förebråelse. Sedan hr Murn på det bestämdaste försäkrat, att riksgäldskontorets räkenskaper utvisa en behållning af minst 15, kanske 20 millioner rdr — oberäknadt hvad det under afkastning varande nya jernvägslånet kan inbringa — så har hans parti angripits af en riktig mani att sätta dessa millioner i rörelse. De Murenska ledamöterna i statsutskottet öfverbjuda hvarandra medelst motioner om anslag till jernvägsbyggnader — naturligtvis inom deras respektive orter — och der jernvägar ej skäligen komma i fråga, fordras anslag till sjösänkningar, myraftappningar m. m. Den Murnska fraktionen hastar på och hugger för sig allt hvad tygen hålla, och så godt kan det vara. Föröfrigt — och i afseende på företeelserna i tisdagens och gårdagens sammankomster i de respektive stånden, så äro de allenast ur den synpunkt märkliga att de innebära lysande bevis på de ärade representanternas produktivitet. Motioner i alla upptänkliga ämnen väckas. Hvar och en anser den motion han uppläser, såsom i hög grad vigtig. Prosten Janzon har motionerat åter införandet af 1855 års tulltaxa — ty dermed skulle landet kunna räddas och smöret samt prestostarne i hans hembygd komma i pris. En kubbig smålandsbonde har fått i uppdrag att ritva ner ÅFranska traktaten, om hvars egentliga innehåll han alls icke kunde göra besked, hvarföre han också icke sjelf uppläste motionen, i hvars författande han ej hade ringaste andel. Ståndets mest ansedda ledamöter uppträdde mot honom, och några uppmanade honom att återtaga motionen; men gubben stod på sig och mente, att motiona får la gå si lagliga vej, sum di ara motionera, te utskottet.