Göteborgsposten – 13 november 1865, sida 2

hjelpt mycket, alldenstund ej mindre an 5 procent af stadsinnevånarne och fullt 30 pret af judarne, under rekryt-kategorien, uppgifvas officielt såsom saknade. För att icke alltför mycket uppskrämma befolkningen, har regeringen tillkännagifvit, att af de 37,500 rekryter, som skola utskrifvas, 3,000 man skola tillåtas tjena inom landet. Naturligtvis hoppas hvar och en, att han skall bli den lycklige. Om regeringen kommer att i längden hålla ord, är dock mindre afgjordt. I Kaukasus pågår nu den första utskrilningen. Från England når oss den underrättelsen, att det icke gått så lyckligt och lätt med ministårene rekonstruktion, som man velat låta allmänheten tro. Stora svårigheter skola tvärtom ha ställt sig i vägen derför, och man väntar att flera ministersportföljer, som f. n. befinna sig i händerna på medlemmar af Öfverhuset, skola af dessa uppgifvas och öfverlemnas till medlemmar af Underhuset. Enligt Times, som uppträder med ovanlig skärpa mot ministören, äro sådana förändringar redan i görningen. Den tyska pressen vill ovilkorligen, att Bismarck, som nu återkommit till Berlin, skall i Frankrike ha uträttat någonting stort. Köln. Zeit. anmärker, att till orientering härutinnan kan tjena ett yttrande, som Drouyn de Lhuys begagnat till en främmande diplomat. Denne hade sastat uppmärksamheten derpå, att måjligheten af ett godt förstånd mellan Preussen å ena sidan och Frankrike med Italien på den andra borde alltid hatvas för ögonen. Den franske utrikesministern skall ha medgifvit riktigheten häraf, men anmärkt, att man ej kunde underlåta att fästa afseende vid 2:ne momenter. Den första frågan var, om hofvet i Berlin ville ingå på dylika åsigter. Dernäst var det tydligt, att det föga vänskapliga förhållande, som f. n. råder mellan England och Preussen, till en väsentlig del måste tillskrifvas det regeringssystem, som råder inom sistnämnda stat. Ett liberalt omslag i Preussen skulle hastigt återupprätta ett bättre förhållande mellan de båda makterna, och om Preussen emellertid erhöll en betydande styrka genom att utvidga sin makt i Norden, skulle England anse Preussen som sin naturlige allierade på kontinenten och icke mera fästa någon synnerlig vigt vid att gå tillsammans med Frankrike. Frankrikes lagstiftande kamrar skola sammankallas till d. 15 januari. Uti södra delen af Italien och isynnerhet i Neapel skall koleran rasa med våldsamhet. Åtminstone är stämningen derstädes mycket upprörd. Konung Victor Emanuel har afrest dit. Ryktet om familjeconsultan med anledning af planen om konungens tronassägelse förklaras nu vara utan grund. Familjen hade endast varit tillsammans och i ett angenämt samqväm tillbragt sin afton. Man väntar ett återupptagande af underhandlingarne mellan Italien och påfven. Frankrike trycker ifrigt på och sjeltvalda underhandlare äro i rörlig verksamhet. Konungariket Italiens sjömakt har erhållit en imponerande tillökning. En vacker fregatt med dubbla torn, Affondatore, har för dess räkning lupit af stapeln på Millwall Companys varf i England. Fartyget är bygdoetter kapt. Coles konstruktion och har en drägtighet af 3,000 tons, skrufmaskin om 700 hästars kraft och bär ett pansar af 4 till 5 tums tjocklek. IHvart och ett af de båda tornen skall innehålla en 300 pundare. Protektionisterna ha i Frankrike blifvit starkt vederlagda, hvilket framgår af den berättelse angående landets inoch utförsel, som Inu offentliggjorts. Det förutsades neml., att om införseltullen på vissa artiklar, såsom kläde och lätta tyger, minskades från 15 till 10 proc., skulle franska fabrikerna bokstafligen qväfvas. Denna minskning inträdde d. 1 Okt. 11864 och resultatet har visat sig allt annat län gynnsamt för protektionisterna. Frankrike införde under de nio första månaderna af innev. år ej mer än för 171 fres värde i merinotyger, medan det under samma tid utförde för 47 mill. fres, hvaraf England tog för 33 mill. På samma sätt med artikeln kläde. Värdet af det i år uttörda kläde uppgår till 52 mill. och af denna artikel har det truktasde England emottagit mer än det å sin sida gifvit. Frankrikes jernfabriker ha, oaktadt handelsfördragen, på senare åren tagit en förvå nande fart, i strid mot protektionisernas på ståenden. Frankrike skall i år införa för 80 mill. kilogrammer i jern och gjutgods, mer kommer att utföra dubbelt denna qvantitet (En ofantlig mängd arbeten verkställas på de franska verkstäderna och fabrikerna för ut ländsk räkning, deribland äfven lokomotiver till England. Vi finna häraf, säger ett blad vatt våra förnämsta etablissementer icke mi -tnerats af handelsfördragen. Fakta bevis: e hvarje dag, att vi ej allenast kunna på vår: egna marknader täfla med främlingen, utan v tt ee 1 PN