Göteborgsposten – 6 november 1865, sida 2

719,990 al UTV 2— ORG Vb MUR NAN — nvilken de hålla sina möten, är dekorerad med så rländska och amerikanska flaggor och har pålb väggarne fyra banr, som framställa de fyralh rländska provinserna; Der finnas äfven 32 sköldar, hvardera bärande namnet på ett gref-G skap. Kongressens förhandlingar äro privata lo och noga ransakning företages med hvar och ti on i rummet; dörrarne bevakas väl, tör att ejssi engelska spioner må komma in. Brödraskapots medelpunkt, John O Mahony, presiderar.u Majoriteten inom brödraskapet önskar, att man s ej skall skrida till något öppet utbrott motlu England, förrän penningar ihopsamlats och li manskap exercerats. Följande förslag harl väckts och kommer sannolikt att bli föremål b för beslut: Denna organisation skall allvarligt och ifrigt arbeta, tills den får tillräckligasr medel, att föra i fält en armå, som är stor se nog att kunna stå en dust med England.g Tvenne andra förslag ha derjemte väckts, b hvilka gillats. P 1. Offentliga möten hållas öfver hela Ameri-l ka, för att uppvigla irländarne och, om möj-1 lig, äfven amerikanarne mot England. 2. Penningar anskaffas för aflönande at juridiska bi-C träden åt de Fenier, som redan arresterats ill England och Irland. d Enligt senare uppgifter skall kongressen st. hafva proklamerat Irländska Republiken; men h denna notis föreskrifver sig från New-Yorkjm och är ej så alldeles pålitlig. Ofvan gjorda sh meddelanden ang. Fenierkongressen äro hom-m C tade ur ett bref från sjelfva Filadelfia, kongressens samlingsplats. Från staden New-York berättas dessutom, att Fenierna tecknat 500,000 dollars och att Unionens officerare erbjudit dem sin tjenst — vi behöfva knappast påpeka, att denna notis synes ganska ossannolik. Deremot är det temligen säkert, att Seward i en ssr. nyligen afgifven offentlig förklaring syftat påls! England och Frankrike, då han sagt, att uni-h onsregeringen skall på ett ärofullt sätt upp-Jy rätthålla de anspråk, som den amerikanskab nationen väckt i utlandet (mot England), och sa att dess inflytande på utlandets internationela politik, isynnerhet i Amerika, hvilket genom u kriget rönt inskränkning, skall förnyas (mot b h 8 — — Frankrike); hvarjemte Sevward uttalar den förhoppning, att han skall få se Amerikes hittillsvarande republiker genomträngas af ny kratt (mot Mexico). Om vi härtill lägga, att det parti, som kraftigast understödjer presidenten Johnson f. n., det demokratiska, på ett konvent i staten New-York uttalat sig för Monroe doktrinens tillämpning på Mexico, kan man ej förneka, att molnen vid horisonten bli mörkare, isynnerhet som Washingtonskongressen i dessa dagar sammanträder och möjligen kan utöfva på regeringen en stark tryckning, hvilken vi dock hoppas ej skall leda till krigsutbrott. Att amerikanska regeringen gerna vill inleda trakasserier mot England, framgår äfven af det sätt, hvarpå den förut omtalade lista tillkommit, å hvilken en mängd ansedda personer i England funnos antecknade såsom medkontrahenter å ett af Sydstaterna under kriget i England upptaget lån. Härför lomnas nu följande redogörelse: I Amerika finnes en institution, kallads New-York Associated Press, organiserad för anskaffande af nyheter. Egaren af denna Associated Press är en mr Craig, hvilken ingått ett exclusivt kontrakt med Nova Scotiatelegraflinierna, hvarigenom han ensam kunde erhålla de europeiska nyheterna från de ångare, som lägga till vid Cape Race, Father Point och Halitax. Cralg erhåller penningeunderstöd från hvarje amerikansk tidning och lemnar i utbyte sina nyheter. Denne man eger en otantlig makt, han har skapat sig en enorm förmögenhet och det han önskar skall tryckas, blir äfven offentliggjort i hvarje amerikansk tidning, Han har agenter i alla de stora städerna, hvilkas göromål är, att insamla nyheter och sprida dem till andra delar af landet. Han förtjenar tör egen räkning på detta system — 200 dollars i veckan. Agenten i Washington heter L. A. Gobright. Det låg naturligtvis i regeringens intresse, att genast vid krigets utbrott kontrollera Craig, emedan alla tidningarne sålunda kunde hållas i regeringens tyglar. En militärcensor tillsattes derför i Washington, hvilken ötversåg hvarje depesch, som utgick från mr Craigs lofficin derstädes; men tvister uppstodo, och notiser, som ej behagade regeringen, undsluppo (censorn. En öfverenskommelae ingicks mellan skkrigssekreteraron Stanton och the Associated Press, enl. hvilken kripsdepartementet skulle lemna alla nyheterna åt den senare. Mr Craig singick härpå, och detta system fortfar ännu i sdag. Stantons krigsbulletiner lemnades på sdetta sätt, och Craig förmåddes äfven lofva, att han skulle beröfva hvarje tidning dessa bulletiner, om tidn. på något sätt förndrade dem. Den förut nämnde mr Gobright i Washington är den omedelbare agent, med hvilken krigsdepartem. kommunicerar sig, och den famösa listan på de föregifna subscrigenterna å Sydstatslånet tillsändes honom från krigasekreteraren. Han spridde den genom tele