Göteborgsposten – 4 november 1865, sida 1

torbattrade Kommunlkationer angar, 1 det nom ligen antalet skjutshästar vid åkeri-inrättningen inskränktes från 25 till 15. Hvem minnes icke ännu ganska väl den perioden, då man i god tid måste på förhand försäkra sig om en eller ett par af de alltid välfödda och duktiga dragarne, plus en numrerad körsven, för att icke löpa risken att behöfva tillgripa — apostlahästarne. Tempora mutantur och om ett eller annat hundradetal år torde det brusande ångspannet fullkomligt ha utträngt Equus caballus, af hvilken fossila ben måhända vid den tidenls skola anses som högst värderika bidrag till en komplett skelettsamling. Bland Göteborgs Musei samlingar finnes äfven en rätt rikhaltig sådan, och säkerligen finnes mången som från sina barndomsdagar ännu påminner sig hurusom blicken i det dåvarande ensamt zoologiska museum, inrymdti en trång och otreflig lokal på vinden i Ostindiska huset, med en viss förvåning fästade sig vid ett par gigantiska stenblock, så trodde man i barnslig oskuld, de der dock utgjorde fragmenter af en större hval, fångad vid Böttö år 1804. Vår tid blef det förunnadt att få skåda ett dylikt hafvets vidunder lekamligen, och de som bygga och bo i Frölunda socken, till och med lifslefvande. Ryktet om högstdetsammas ankomst spred sig med blixtens On mm mm mm mA RK AA AA AA snabbhet i vår stad, ett ögonblick förglömdes representationsreformen, hr Murn och hela borgarståndet, och man tågade till häst, i vagn och till fots kanske mangrannare än om det varit frågan om ett valmöte i en allvarligare bemärkelse, ut till den strand, der den fula fisken under några raska, men kanske nog obarmhertiga liemäns händer utandats sin sista suck, dervid färgande hela viken purpur-röd ar sitt blod. Spekulanter lära redan ifrån början icke ha saknats på den afsomnades kolossala kadaver, men tack vare frikostigheten hos en man, hos hvilken Museum redan förut står i stora förbindelser, lyckades det att åt detaamma förvärfva eganderätten dertill. Igår uppkom den kolossala tingesten till Lindholmen, dit under eftermiddagens lopp skaror af ekådeslystna pr ångbåt vallfärdade för att mätta sin nyfikenhet. Att detta emellertid icke var någon passande utflygt straxt på maten, derom kunde man dock redan på långt håll öfvertyga sig, ty der var something rotten i vidundret och man förnam redan på afstånd dess haut gott. Ja, man påstår att en och annan blef så haj vid åsynen deraf och inandandet af de mefitiska ångorna, att han bals öfver hutvud begaf sig åter in till staden, dervid allvarligen görande till sitt valspråk: Man bör supa på fisken! Idag på förmiddagen lärer han — fisken nota bene — komma att fullkomligt uppdragas på det torra, för att fotografieras, hvarefter styckningen kommer att försiggå. I förgår öppnades under en ofantlig trafik af besökande Logens restauration, som, enligt hvad i förra krönikan! omnämndes, nu presenterar sig i en i allo prydlig och komfortabel gestalt. Matsalen torde utan ötverdrift kunna kallas för den trefligaste i staden. Det är icke Börsens höga, kanske alltför höga, lokal, men den är i stället så mycket ljusare, hvartill kommer att den erbjuder en fri och angenäm utsigt åt Södra Hamngatan och Gustaf Adolfs torg. Genom sitt läge och det tillmötesgående at billiga pretentioner som man är van att finna hos ställets föreståndare skall sålunda denna lokal icke komma att förlora det goda anseende, den under så många år åtnjutit. En ny restauration lärer komma att af förre charcuteriföreståndaren P. Lohrensen öppnas i andra våningen af hr G. F. Brocks hus vid Apoteksgatan. Denna del af staden är jemförelsevis vanlottad på bättre spislokaler, hvarföre denna, för så vidt den, som man torde kunna hoppas, uppfyller nutidens fordringar på ett godt matställe, torde kunna påräkna god I trafik. I sammanhang härmed kunna vi omnämna, satt hr Josef Frick, som, åtminstone på någon stid, kommer att lemna vår stad för att bosätta sig i sitt hemland Schweiz, till sin broder hr Christian Frick öfverlåtit schweizeriet i Trädgårdsföreningen och till värden på Göta (killare hr Rodhe sin lokal vid Skeppsbron N:o 1. Bland nya lokaler torde äfven böra nämnas den af konditor C. Nissen öppnade, i många bemärkelser smakfulla konditoributiken i hr E. G. Lindströms hue t 3. nHamngatan, som förut inrymt ett väl(?) konditioneradt lager af tobak, snus och cigarrer. Läckra tårtor, flygande färska bakelser, det är dock annat, — oi sannt, mina älskvärda damer? J hafven härigenom fått ännu en orsak att mindre afundas hufvudstaden dess många fördelar, hvaribland Grafströms med sina många läckerhotor säkerligen ofta hägrat för er fantasi. Man har fästat vår uppmärksamhet på det ytterst usla skick, hvari passagen utmed kajen framför Nya Tulloch Packhusbyggnaden efter veckans regnväder befinner sig. Medgifvas måste också, att man förjatt med bibehållan ginnesro kunna traala 5Åanom degsa hardt