Göteborgsposten – 1 november 1865, sida 2

teg af en maskerad person som sattade ett kraftigt sag i mig och satte mig en pistol för bröstet. Jag tmärkte naturligtvis ögonblickligen, hvad som var på färde och var i begrepp att öfverantvarda honom mitt ur, min börs o. s. v., men han ville icke emottaga något af allt detta. ÅSådane småsaker behöfver jag inte utbrast han, ert lif vill jag hal? Skona mitt lif, herre, tiggde jag, skona mig för min familjs.) mina små barns skull. Den hotande masken visade emellertid intet medlidande. Jag säger er att det är ert lif, som jag behöfver, ropade han häftigt, Åsolj mig, eller en kula skall sträcka er död till marken. Han tog min arm, förde mig till en ensam plats och uppfordrade mig så att begynna berättelsen om min Lefnadshistoria och icke göra några försök att slippa undan, såvida jag ville undvika att göra bekantskap med hans pistol. Jag började att åter andas friare, Nästan hela natten igenom var jag nu tvungen att hålla min språklåda öppen, och då min ungdom i verkligheten icke var alldeles fri för pikanta och intressanta tilldragelser tycktes den maskerade vara hänryckt öfver det kap han gjort. — Men nu komma Vi till det värsta I Se här, min bäste doktor, hvilket bruk den nidingen har gjort af min historia, se på bara! Med dessa ord räckte han honom den ominösa tidningen och pekade på följetongen, vid hvars slut i setstilar lästes: Ierr Cs ungdomsäfventyr, roman i 2 delar, utkommer om några dagar på utgifvarens af denna tidning förlag och säljes till ett pris af 15 fres. Också en strike. Det är nästan uppskakande att se huru den kommunistiska och sociala smittan fortplantar sig och angriper alla samfund; nu kan till och med den heliga romerska kyrkan ej gå fci längre. De yngre presterna i Rom, som hitt:lls mot en ringa vedergällning fullgjort åtskilliga af deras mera välmående kollegers åligganden, under det att dessa hängifvit sig åt dolce far niente. ha nu samtlige förklarat att de icke längre vilja läsa själamessor för lumpna 30 bajocchi pr styck, utan fordra högre änbetslöa och ha tillsvidare nedlagt arbetet. Huru länge de olyckliga afdödes själar nu komma att svettas i skärselden innan detta opåräknade streck i räkningen blifvit utplånadt vet man ej, men det torde kunna vara att hoppas att snart åter ett godt förstånd skall uppstå mellan de passiva och de aktiva arbetarne i Herrans vingård. IEEE ER NR RER ERE EE RER EEE