Be 0 K! 1TCTnaå Hhilgare al Hag ons bestormade Lapreras klippor, beslöt man att låta dem gå för 2,000 fres, hvilken summa någon bjudit för dem. Mon samma dag handeln skulle afslutas, kom ett bref från Garibaldi son Menotti, att man skulle behålla hästarne, om dertill ännu vore tid, emedan en ny köpare anmält sig. En hr Bo infann sig ock, såg på djuren, frågade etter priset och betalte på platsen de 5,000 fres. Då man eftersporde, hvart hästarne ekulle föras, kom dagen efter en biljett med tillsägelse, att man 9 aflemna dem i det kongl. elallot. IIr Bo hade varit Victor Em: muels agont och af konungen sått i uppdrag, att genast betala hvilket pris Garibaldi fordrade, för att på detta sitt komma den stolte mannen till hjelp. Hästarne skola, efter hvad dot säges, åter ställas till generalens försogande. I strid mot hvad det i går berättades, heter det nu, att påtven verkligen icke får något andrum, hvad angår franska truppernas aståg trån Rom. Det säges neml. nu, att fravsko sjöministern i Toulon gitvit befallning om utrustandet af de fyra fregatterna kldorado, Gomer, Mogador och Labrador?, hvilka skola afhemta den först hemvändande truppafdelningen från Civita Vecchia, der den skall inträffa d. 1 Nov. Detta påskyndande af aftåget, hvilket först skall utforas af 3,700 man kavalleri och artilleri, öfverraskar, emedan romerska curian just i dessa dagar sökt inbilla verlden, att den fått ny frist. Man vill förklara brådskan dermed, att förstärkningar måste skickas till Algeriet, der det åter ser brokigt ut, ja, det påstås tillochmed, att genom hela den islamitiska verlden träffats en öfverenskommelse, hvars följder man ännu ej kan beräkna. Dock böra vi ej taga dessa rykten för mycket efter bokstafven, ty de kringspridas ifrigast af de organer, som tro sig hafva gagn deraf att Frankrikes händer bli bundna, så att det ej kan med nödig kraft uppträda i de sväfvande europeiska frågorna. Bismarcks tidning Nordd. allg. Zeit. trumpetade sålunda för någon tid sedan i de mest svassande ordalag ut kejsar Napoleons plan om nedsättandet af en sundhetskongress tör ordnande af sanitetsförhållandena i Orienten, hvilken plan tidn. skänkte det lifligaste bifall. Bismarck hoppas naturligtvis, att denna kongress skall gifva Napoleon så mycket att göra, att han skall låta den preussiske statsmannen-vigilören handla: efter behag i norra Europa. Antagligen skall dock denna föga prisvärda önskan komma på skam. Nämnda sanitetskongress skall, såsom förut nämnts, hållas i Konstantinopel. Turkiets hufvudstad är onekligen den plats, som är mest lämplig för dylika rådslag, emedan storsultanens landområde borde bilda en förmur för vesterlandet mot koleran, men nu är det värsta spridningsområdet. En ordnad, på europeiska vetenskapliga grundsatser hvilande helsovård kan, om den blir en sanning, blifva af de välsignelserikaste följder för hela Orienten; dock resa sig outsägliga svårigheter emot densamma, isynnerhet den gamla slentrianen, den barnsliga fruktan för europeisk ordning och snygghet, de religiösa trossatser och fanatiska fördomar, i hvilka Islam ännu står ensam qvar. Man bör äfven betänka, att åtgärderna närmast afse de heliga platserna och de der till Curbanbairam årligen bragta örsoningsoflers-hekatomber, och således skola djupt ingripaiden muhamedanska verlden samt oröra platser, hvilka hittills ingen otrogen vid dödsstraff fått skåda eller med sina fötter beträda. Kongressen skall derföre nödgas förara med den yttersta försigtighet och skonsamhet, der det gäller formen, men med oeftergiflig stränghet, der det gäller sak. Porten var den bästa vilja i verlden, men dess makt i Arabien är dock föga fast och endast inSkall kongressen till något gagna, måste sjöartsväsendet på Röda Hafvet helt och hållet omgestaltas och underkastas sträng kontroll af europeiska krigsfartyg. Delta kan endast ske genom nära samverkan mellan Frankrike och England med Turkict och Egypten. om Napoleon lyckas bringa en sådan cnighet till stånd, skall han göra ett storartadt politiskt schackdrag, hvars resultaler älven skola in verka på det politiska området och ej mins bidraga till hejdande af Ry sslands frammarsc i Asien, hvilken hitills gynnats i så hög grac at det mörker, som hvilat öfver dervarande förhållanden och al de rådande fördomarne, hvilka splittrat och söndrat Asiens folk och stammar. Den turkiska Porten har ej allenast smutsfärdighetens och fanatismens fördomar att bekämpa, för att kunna genomföra de tidsenliga sociala reformer, som skola bättre än något annat göra den sjuke mannen till rekonvalescent. IIandeln med slafvinnor låder ännu som en skamfläck vid det osmaniska riket. Dock heter det från Konstantinopel, att Osman Pascha, ordf. för den tscherkossiska kom— — 1 — Å — 2 skränkt till kustgördeln vid Röda IIatvet.