Göteborgsposten – 19 oktober 1865, sida 1

ONKEL SILAS eller Svedenborgarens Testamente. öfversättning från Engelskan. Då jag ändå icke svarade, fortfor han: — Det är nu en vecka sedan jag lemnade Bartram, och för mig har det förefallit som halfva almanackan. Kan ni gissa hvarföre? — Har ni råkat er syster Milly och er far sedan ni kom hem? frågade jag kallt. — De reda sig nog, Maud; bry er ej om att tala om dem. Det är er jag vill se, Maud. På er har jag tänkt hela denna tid. Jag säger er att jag alltid tänker på er. — Jag tycker att ni borde gå och helsa på er far. Ni har varit borta någon tid, säger ni ju. Ni bör ej fela i vördnad mot honom, yttrade jag litet skarpt. — Då ni befaller mig att gå, skulle jag vilja göra det; men jag kan det ej genast. Det är intet på jorden jag ej skulle vilja göra för er utom att lomna er. — Och det, yttrade jag förargad och rodnande, är just det enda i verlden jag skulle vilja be er om. NY Partg fr N.ad 949