Göteborgsposten – 16 oktober 1865, sida 2

Senare Post. Ungern skall snart stå främst på den politiska dagordningen, emedan af dess hållning Österrikes öde kommer att i så hög grad bero. Valagitationen derstädes är i full gång och på de förberedande möten, som hållits, har det redan kommit till blodiga uppträden. Bland folktalarne har mesta uppmärksamheten täåstats vid Koloman Ghyzy, som skall å landtdagen representera staden Komorn. Hans valtal, som väckt allmänt gillande, säger, att mellan länderna på denna och andra sidan Leith endast en ren personalunion är möjlig, hvarför han finner det rädligast, att fullständigt återvända till 1848 års lagar. 1 Pesth är valrörelsen synnerligt liflig. Kandidaterna hemtas af deputationer och beledsagas hem al folkmassorna med musik, tanor och eljenrop. Deak har förklarat, att han står fast vid sina, för alla bekanta principer. Kejsar Frans Joset kommer att under en längre del af landtdagen uppehålla sig i Pesth, för hvilket ändamål han återupprättat en förut upplöst lifvakt af ungerska idlingar. Från Wien skrifves, att en hög österrikisk militär tillskrifvit kejsaren ett memorandum, hvilket utvecklar den finansiela omöjligheten tör Österrike, att fortfarande hålla så mycket trupper på benen i Venetien, som är nödigt för dess bevarande mot Frankrike och Italien. Konklusionen är klar. Den är densamma som den Köln. Zeit. nu åter föreslår: Venetiens och Holsteins försäljande åt Italien och Preussen, tör att hjelpa skattkammarens löpande utgifter och bereda tillfälle till finansbördans lättande genom en omfattande armåreduction. Det är också det enda möjliga numera för Österrike. Skall detta gå in derpå eller falla sönder? Ungern skall gifva utslaget. Päfwens allocution mot frimurarne har, enligt hvad man vill veta, utgått från jesuiterna. I Paris är dödligheten betydande. På en dag timade 305 dödsfall; annars bruka blott 80 å 90 inträfta. Huru många koleran bortryckt, vet man icke. Kejsaren har förlänat general Goyons äldste son titel: hertig af haltre. Grefve Bismarck skall ha inbjudits till de keiserliga i Compicgne. På ett år ha i Paris befordrats med omnibus ej mindre än 93,270,719 personer. Kejsaren af Mexico har uttärdat ett dekret, som förklarar Mexico öppet för emigration från alla länder. Hvarje emigrant erhåller ett stycke jord med autentisk och otöränderlig rätt, skall vara under fem år befriad från militärtjenst samt åtnjuta religionsfrihet. Fnurran mellan England och Amerika har iter trasslats. Morning Post meddelar töljande korta, men vältaliga förklaring: Om hr Seward, Förenta Staternas sekreterare, till enzelska regeringen ställer en tordran om skadeersättning för de af Sydstaternas kaparefartyg inställda förödelser, skall England afstyra nvarje ansvarighet för desamma och tillbakavisa mr Sewards fordran. Om det handlade på innat sätt, skulle den engelska nationens värlighet lida derat. I Irlands hufvudstad har en amerikanek ssicer ÖConnell ställts för rätta, emedan han iverbragt ett bref från OMuhony, Feniernas infvnaman i Amerika, jemte andra dokumener, hvilka hade till ändamål att bland de mgeiska soldaterna göra propaganda för Feierna.