Göteborgsposten – 7 oktober 1865, sida 2

om affärerna derstädes. Der bor en flicka som en oredlig student bedragit på det dyrbaraste hon eger — sin framtids förhoppningar, sitt hjertas lugn och sin ungdoms friska rosor på kinden. — Studenten är ingen annan än du, min broder. Du bodde, du åt och drack och mådde godt under hela din Upsala-tid hos hennes moder utan att din kassa hade någon särdeles känning. Du var fattig och hon var god. Som vexel för din skuld svor du hennes dotter kärlek och tro. Du skref till hennes lära hjertstrypande verser och smickrande didikationer. Jag försvurar ej den ofta bedragna godtroheten att acceptera sådane papper, men det befriar dig ingalunda från förbindelsen att erlägga den lofvade valutan. Ingen hederlig karl vill bedraga sin borgenår, heter det på vårt språk, och jag betviflar att teologernas grundsatser kunna vara mindre stränga i det afseendet eller inrymma några kryphål för förvrängandet af denna moraliska sats. Och nu har jag ingenting att tillägga utom den önskan att du i din öfvergilna fästmö måtte finna en god och försonlig maka, som kan ersätta dig förlusten af en så skön förhoppning som min Amalias egande. Vänskapligen Ernst Xy. Göteborg d. 5 Okt. 1865.