Göteborgsposten – 7 oktober 1865, sida 2

inbetaldt med 100 rdr, för 119: —, 119: 25, 119: 50 a 120 rdr. Fran Utlandet. Danska Dagbladets politiske referent har någon tid uppehållit sig i Paris, derifrån han synes nu hafva återkommit. I en längre uppsats i nämnda tidning uttalar han, på grund af den erfarenhet han i Frankrike vunnit, den fastaste förtröstan om, att Preussen ingalunda har vunnet spel, och att Frankrike visst icke skall låta sakerna i den skandinaviska Norden afgöras i den riktning, i hvilken Preussen vill drifva dem. Han utropar bl. a.: Vi anse det för politiskt vansinne att tro, att Preussen — Preussen! — intagit Frankrikes plats i Europa, och att Bismarck ostraffadt kan försöka att drifva gyckel med franska regeringen. Han har utan tvifvel vid krigets början duperat Ryssland genom löften i riktning af personalunionon, och hela verldon har sedan varit vittne till, huru han tumlat om med förbundsdagen och Österrike; men då turon kommer till Frankrike, skall han helt säkert göra den upptäckt, att den sten, som han låtit ligga till sist, är tyngre än att han kan lyfta den. Den allmänna meningen i Frankrike står enstämmigt på Danmarks sida, och stämningen gaf sig efter Gasteinsöfverenskommelsen luft på det otvetydigaste sätt, i det alla tidningar bokstafligen taflade om, att ådagalägga sin afsky för de tyska stormakterna och sitt varma deltagande för det danska folket. Härtill kommer ytterligare den kejserliga regeringens ständigt upprepade förklaringar om, att hon afhållit sig från hvarje inblandning i den slesvigholsteinska frågan, endast derför att hon fasthöll hoppet om, att man icke skulle företaga något slukligt afgörande utan att rådfråga befolkningen. Om Preussen obehindradt behölle hela Slesvig, skulle fransmännen icke låta sig nöja med att säga: Det stackars Danmark! Nu har man röfvat det dess sista hopp; utan de skulle säga: Har då vårt ord förlorat all betydelse i Europa? Är det de despotiska makterna, som regera verlden ? Skall Frankrike tåla allt och riga till allt? Skola vi lugnt se på, att Danmark går Polens öde till mötes? Den kejserliga regeringen skulle sjelf lägga sådana förebråelser i fransmännens mun, om hon lät Preussen råda, isynnerhet sedan hon i så starka ordalag brutit stafven öfver konventionen i Gastein, och just derför kan det ej med skäl antagas, att hon skall fortfarande hålla sig passiv, om Preussen besvarar hennes hofsamma och försonliga uppträdande med att bryta sina löften och slå på svärdet. Frankrike har dessutom icke talat ensamt, utan i förening med England, och dertill efter en demonstration, som skulle visa verlden, att de åter närmat gig till hvarandra. För första gången sedan lord Russell på ett så stötande sätt förkastade kejsar Napoleons förslag om en europeisk kongress, hafva vestmakterna gemensamt asg ifvit en förklaring om en vigtig yttre angelägenhet, och den skarpa kritik, som häri finnes af de tyska stormakternas beteende, ger Danmark indirekte hopp om upprättelse. Det är blott tvenne papperslappar, säger man, 4och de preussiska bajonetterna åda ända till Kongeån! Ja, men Frankrike har efter den misslyckade interventionen i polska frågan flera gånger högtidligt förklarat, att det ej mera skulle tala utan gagn, att det icke mera skulle inblanda sig i en sak, om det icke såg sig i stånd till handling, och ingen kan väl betvifla, att icke detta ord måste och skall bli infriadt. D. 1 d:s anlände Bismarck till Paris och tog in på Hotel de Louvres. D. 2:dre på aftonen skulle han resa vidare till Biarritz, hvilken badort de kejserliga lemna såsom i dag. D. 2:dre besökte Bismarck franske utrikesministern. Från Wien skritves, att Österrike tänker under loppet af denna månad taga initiativet till ett återupptagande af förhandlingarne med Preussen angående en definitiv lösning af frågan om hertigdömena. Times meddelar nu långa redogörelser för de arresterade Feniernas förhör. Af anklagelsen emot dem framgår, att revolutionens schema omfattade aristokratiens fullständiga utrotande. Röd republikanism och kommunism skulle proklameras. Sådana män som hertigen af Leinster, markisen af Sligo och markisen at Ormond omnämnas i de tagna papperen såsom de, hvilka skola dödas, endast derför att de tillhöra en samhällsklass som måste utrotas. Under de sista 14 dagarne har en summa ; j I I ej mindre än 3,500 p. sterl. anländt trån Amerika till Fenierna. Man har i stor skala tillverkat pikspetsar, hvilka sedan i lådor om 50 st. spridts öfver hela landet. En nu i fängelse sittande person har bevisats hafva tillverkat ej mindre än 2,0 sådana. En mängd revolvers har påträffats hos flera af de arresterade; flera tusen svärdsbälten hade beställts, och några dylika påträffats hos de arresterade. Den förnämste agenten för befrämjandet af denna Fenierkonspiration är en person vid namn Stephens, hvilken i nära 20 år törberedt sam— —Wsl ———