karlen är så butter och sjelfvisk. Skulle ni kunna rekommendera en sköterska som ville stanna här tills hon blir bättre. Jag vill gerna betala sköterskan och allt annat som ni kan anse nyttigt för den arma flickan. Denna sak uppgjordes på stället. Doktor Jolks var godhjertad likt de fleste män af hans yrke och lofvade att sända en sköterska från Feltram jemte litet beqvämligheter för patienten. Han ropade till sig Dickon och berättade denne såsom jag förmodar om vår öfverenskommelse, medan vi gingo till flickans dörr. — Få vi komma in? frågade jag. Intet svar kom, och tydande tystnaden som bifall inträdde vi. Hennes utseende visade huru sjuk hon var. Vi rättade till hennes sängkläder, utestängde en del af dagsljuset ur rummet och gjorde hvad vi kunde för henne. Vi sågo för öfrigt efter hvad hennes beqvämlighet hufvudsakligen fordrade. Hon svarade ej på nägra frågor, tackade oss icke ens. Jag skulle icke ens ha trott att hon observerade vår närvaro, hade icke hennes mörka insjunkna ögon ett par gånger riktats mot mig med en dyster blick af undran. Flickan var mycket sjuk, och vi gingo hvarje dag att besöka henne. Ibland besvarade hon våra frågor, ibland icke. Hon syntes tankfull, uppmärksam och butter, och då man alltid tycker om att få tacksägelser för hvad man gör, så undrade jag stundom på att vi fortforo med detta tacklösa barmhertighetsverk. Milly var särskildt otålig häröf