Göteborgsposten – 4 oktober 1865, sida 1

tillgripit 4 st. glasrutor, förvarade å vinden i nämnde hus, samt dessutom misstänkt att från glasmästare C. J. Söderberg, hos hvilken han förut varit i kondition, ha tillgripit en glasmästarediamant och 5 å 6 kL. kitt. Hvad glasrutorna beträffade, medgaf S. att han tillgripit dem å nämnde ställe samt derester olverlemnat dem till en person vid namn Holmström, dervid äfven omnämnande hvar han tagit dem samt tilläggaude att han skulle sätta andra dit i stället. Hvad åter stölden af kittet och diamanten beträflade påstod han sig derom ej ha ringaste vetskap. Han hade på senare tider ej haft någon diamant. Visserligen hade han en gång köpt en sådan af en kringvandrande kramare, men straxt derpå åter försålt densamma till en okänd person. Christina Andersson uppgaf bl. annat, att en af glasrutorna blifvit utskuren med glasmästardiamant. Glasmästaren C. J. Soderberg uppgaf dessutom att da diamanten bortsta ls (dagen för denna stöld kunde han i början ej uppgisva, men erinrade sig sedan aw den skedde samma dag höstmarknaden hölls, således d. 12:te Sept.) var ingen annan än C. G. Söderberg inne på glasmästarverkstaden, hvarest stölden skedde och att det salunda ej kunde vara någon annan än han som tagit den. Tilltalade S. fortfor dock att ihärdigt förneka all delaktighet i stölden. Rörande stölden af kittet, som skulle skett för ett par månader sedan på Ölveräs, der målseganden då förehaft något arbete, förklarade denne senare att han ej visste om uppgisna qvantum kitt blifvit honom fränstulet, men i den händelse det blifvit taget på det ställe der han då förehade sitt arbete, hade det med all säkerhet tillhört honom. Härom afhördes ynglingen Joh. Aug. Olsson som vittne och berättade, att han åtföljt den tilltalade ut till Öfveräs, och att då de kl. ungefär 4 12 på natten framkommit dit, hade denne, sedan hun förgalves försökt komma in i orangeriet genom dörren, praktiserat sig in dit genom ett fönster, hvarefter han utkommit bärande ett stycke kitt, som han uppgifvit att han sjelf beredt. Jenna uppgift lemnade ätven den tilltalade inför poliskammaren, hvaremot målseganden vidhöll att om kittet tagits på uppgifvet ställe, vore det honom frånstulet. På polismastarens fråga af hvem den tilltalade köpt materialier för kittets beredande, namngaf denne, efter att en stund ha sett litet villrådig ut, helt frankt en viss målaregesäll. Detta kunde han med så mycket större säkerhet göra, som isragavarande målaregesäll, enligt hvad det straxt derefter upplystes, rest till Amerika. För flera personers inkallande samt för att vinna närmare upplysningar, upp: sköts målet till d. 10 d:s. Tillialade Söderberg inför passades till cellfängelset, dit han ock genast inför des, yttrande vid utgåendet ur sessionsrummet att om man hölle honom der tio år eller tio dagar, skull det bli med lika litet resultat.