Göteborgsposten – 30 september 1865, sida 2

Article Image
IIvarjeh anda. om Frankrikes vinskörd meddelar en fransk tidning foljande statistiska upplysningar: Af Frankrikes 89 departementer är det endast 11, som icke producera vin; af de andra förbruka de 20 allt, hvad de framalstra, och 58 exportera. I Frankrike finnas inemot 2,200,000 egare af vingårdar. Den årliga medelproduktionen af vin under de 4 åren 1858—61 var nära 38 millioner hectrolitres, hvaraf de 15 mill. förbrukades af sjelfva producenterna. Paris drack år 1663 2,696,538 hectolitrer vin förutom c:a 534,000 hectolitrer spirituosa, öl, cider och Perry. Gironde är det vigtigaste departementet i Frankrike både i afseende på qvantiteten och qvaliteten af de röda och hvita viner, det producerar. I dep. Herault, likörvinornas sådernesland, begagnas de sämre Muscatolvinerna, Montignan och Lunel till att producera en ofterhärmning af de spanska vinerna: Malaga, Alicante och Rota. Picardon begagnas till att eftergöra Madeira och Sherry. I Lot-dep. lagas ett svart vin, som får denna färg derigenom, att drufvorna ugnbakas eller det ojästa vinet kokas. Detta vin begagnas till att sätta färg på blekare viner. Champagnens höga pris härrör lika mycket från omkostnader och spillandet vid dess tillverkning, som från någon särskild märklighet i dess qvalitet. Väckaren i krinolinen. En dam försökte för någon tid sedan, att smuggla ett väckare-ur öfver gränsen mellan Canada och Förenta Staterna. Hon hade anmodat den urmakare, af hvilken hon köpte det, att fastgöra väckareapparaten, så att den icke slog; men urmakaren, som var en spefågel, ställde detsamma så, att det måste slå just i det ögonblick han visste, att damen måste ha kommit in till tullbetjenten på gränsen. Damen placerade uret i god säkerhet i sin krinolin och begaf sig på väg. Då hon kommit till visitationshuset, funno tullvaktmästarne icke något kontraband på henne, och skulle just låta henne passera, då plötsligt väckaruret förrådde sig genom ett fruktansvärdt allarmslående under hennes kjortlar, hvilket varade en hel minut, som var evighet af skräck och oro sor den arma darrande synderekan. Tulluppsyningsmannen vågade icke bära händer på en dame utan låt med all hoslighet och artighet gifva sig en jernstång, med hvilken han kände rundtomkring under krinolinen efter det dolda uret, hvilket han ock slutligen lyckades att få bragt i dagen. Den stora lotten i Kölner-Dom-lotteriet (250,000 rår) har tillsallit en ung handlande i Memcl. Egaren af denna lott ämnade skänka bort den, och lemnade den verkligen till en vän, som derför erbjöd honom två spektakelbiljetter, hvilket anbud antogs. Lotten hade ännu icke blifvit aflemnad, då underrättelse om vinsten anlände pr telegraf. Man väntade iföljd deraf på en intressant process, men de båda herrarne föredrogo att i godo dela vinsten sig emellan. Också en Offenbachsk musik. D. 11 d:s inträffade i staden Offenbach ett upplopp, som varade i sex timmar. En handlande, som för att göra sin älskarinna till viljes, skjutsat sin unga hustru till Amerika, mottogs vid återkomsten med kattmusik och stenkastning och förföljdes ända till sin vid torget belägna bostad af en stor folkhop, som slog ut fönsterna och förstörde hvad den kom öfver. Polisen var för svag att afvärja stormen, och först sedan militär anländt med skarpladdade gevär och köpmannen blifvit i en täckt vagn transporterad utom staden, kunde lugnet återställas. Presterl egenheter. En engelsk tidning meddelar åtskilliga prof på excentriska teologers egendomliga och nyckfulla griller. Der talas bland annat om en predikan, hållen af en ryktbar engelsk prest vid namn Baster och tryckt under titeln: Hakar och hyskor för troende kristnes strumpor4; om ett tal, kalladt: ÅAndlig snusdosa för att få fromma själar att nysa. En annan prest lemnar ett medicinskt-teologiskt instrument i bokform, kalladt: En andlig klistirspruta för andligt förstoppade själar. Den snillrike John Frey efterlemnar En handpust att blåsa bort det damm, som fientliga sekterister strött på honom, medan samtidigt den engelska allmänheten uppmanas till bot och bättring genom En sorgesuck, utandad genom ett hål på ett jordiskt käril, bekant bland menniskorna under namnet Samuel Fish!

30 september 1865, sida 2

Thumbnail