Göteborgsposten – 26 september 1865, sida 3

— för 10 år från d. 1 Jan. 1867. Afståndet från San Francisco till Hongkong är 7,050 eng. mil och från San Francisco till Kanagawa, den närmaste koldepåöten, 5,175 eng. mil. senare Post. Den bekante revolutionsmannen Louis Plane, som, förvisad från Frankrike, uppehållit sig många år i England, har i parisertidn. Le Temps lemnat en skildring at Fenier-rörelsen i Irland, hvilken han sammanfattar i dessa slutord: Jag är villig att medgifva, det Fenierförbundets makt blifvit ofantligt öfverdrifven i den amerikanska berättelsen. Jag tviflar icke på att engelsmännen kunna krossa Irland, om det skulle försöka att göra motstånd emot dem. Jag medger, att den närvarande rörelsen ej har någonting särdeles allvarligt ur insurrektionel synpunkt, isynnerhet om vi betänka, att den ozillas af de katolska presterna i Irland. Men om Fenianismen icke har någon stor vigt såsom organiseradt motstånd, är den deremot särdeles vigtig som bevis på den keltiska ns assky för det saxiska väldet. Och våldsamheten i denna känsla visas just af det anmärkningsvärda faktum, att presterligt inflytande icke längre behöfves för att uppväcka och stimulera dem. Kan någon tro, att en badan känsla icke skulle vara en förvirring och äfven fara för England, i händelse ett krig skulle utbryta mellan 8 y det och Förenta Staterna? En hel del slutsatser kola dragas, jag vet det, från Irlands klagomål, al hvilka det stundom gjort så mycket väsen. Men det r säkert, att af det onda, som det lidit genom sin d, knappast nagot nu exiterar utom i historien om framsarna dagar. De bästa resultater hafva följt al en mängd lagar, hvilka Zjort mera för förbättrundet af irländarnes ställning, än en irländsk lagstiftning troligen skulle kunnat g Men deri ligger icke siagan. Hvad som sattas me de båda länderna är det moraliska bandet; det är förmågan att sammanblanda tvenne racer, af hvilka hväerdera har sin särskilda genius och som genom sina örtjenster såväl som genom Snr fel repellera i st. I att attrahera hvarandra. Fenianismens vigt ligger. wor jag, endast deri; men der är den. Sedan det nu på sjelfva Irland tyckes bli lugnt med Fenianismen genom dess qvätvande i brodden, ehuru dock fortfarande här och der arresteringar göras, hafva några dess agenter gripits i sjeltva England. I Manchester ha tagits tvenne personer, hos hvilka för rädiska papper funnits, hos den ene äfven ett ej oansenligt förråd af vapen. ÅÄÅtven i Sheffield ha arresteringar est rum och i Liverpool gå rykten om, att kårer af der bosatta Fenier exercerat utom staden. Polisen är på spaning. Den mexicanska frågan synes närma sig slutet af sin första akt: expresidenten Juarer flykt ut ur Mexico, hvarmed ätven republiken Mexico tillsvidare skall hatva spelat ut sin roll. I ett anmärkningsvärdt bref från Amcrika skrifves härom: För någon tid sedan drog sig Juarez med ett band af tillgilna följeslagare tillbaka till Chihuahua och förskausade sig i denna stad. Kejsar Maximilans trupper inneslöto efter hand platsen, och fastän vi ännu icke emottagit några detaljer, om slutstriden, meddela dock de senaste nyheterna, att Chihuahua har fallit; de kejserliga ha besatt det, och Juares har med en handfull trupper flyktat till Ek Paso. Dit förfölja hans fiender honom, och det är stor sannolikhet för att han snart skall bli utdrifven äfven trån sin sista plats och nödgad att taga sin tillflykt till Förenta Staterna. Den mexicanska republikens dagar äro räknade, ty ej allenast i nordvest, utan äfven öfverallt annorstädes, med undantag af trakten kring Matamoras, ar dess sak i fallande. Dess anhängare äro modlösa och oeniga, och hafva i många fall anslutit sig till den kejserl. fanan: och de mexicanska stater, som en gång fasthängde vid Juarez, ha nästan utan motstånd öfverväldigats af fransmän och österrikare. Sådane guerillaband som alltid hemsöka Mexico genomströfva landet, men kejsar Maximilian är nu Mexicos ende herrskare, fastän folket alltid skall stå på lur efter någon utsigt till att åter börja en ny revolution. Juarez missöden ha ej kommit plötsligt öfver honom, ty han har redan under någon tid fruktat för tvängsförening med Eng an att nödgas vidtaga en forcerad flykt till Förenta Staterna. LEa del af hans familj har under flera månader bott i New-York, och ett af hans yngre barn dog derstädes för omkring en månad sedan. Det är ej tvifvel underkastadt, att han långt dessförinnan i Förenta Staterna samlat tillgångar för en hederlig reträtt, och Nordstaternas innevånare skola med utmärkelse emottaga honom. Men det mest betecknande faktum I afseende på den mexicanska republikens fall är systnandet med Förenta Staternas alla försök att praktiskt genomföra Monroedoktrinen. Man vill prata om saken, men icke gå derutöfver. Statssekreteraren Seward och möjligen äfven några andra medlemmar af kabinettet äro genomträngda af tanken om att erkänna Maximilians regering och sätta Mexico i en betamd ställning till Förenta Staterna. Fastän republiken har många sympatier i Förenta Staterna, och Juarez högt aktad, har likväl ingen här varit villig att skicka honom materiel undsättuing. Alla de mexicanska sympatimötena hafva finansielt misslyckats, och skulle presidenten Johnson, som håller sig på afstånd från frågan, ansluta sig till Sewards betraktelsesätt, erkänna Maximilian och emottaga hans minister, skulle de radikala kuota litet, men det skulle vara allt. Skeppsredarne skola inleda ångbåtslinier vill Vera Cruz, och så länge handeln är god, skola de radikala och alla anse Maximilian för den laglige herrskaren. Italiens utrikesminister har tillställt prefekterna ett cirkulär om de annalkande valen. Cirkuläret tillkännagifver att ministören skall kort efter parlamentets sammanträde framlemna ett förslag om undertryckandet af religiös: .A 24 —