Göteborgsposten – 25 september 1865, sida 2

Från Utlandet. At hvilken betydelse den s. k. Fenierröelsen på Irland än må blifva, och det vore nskligt att den qväldes i tid, är den dock tilläckligt märklig att förtjena den uppmärksameet man egnar densamma. En intressant beättelse i ämnet föreligger oss, ur hvilken vi neddela detta: Ursprunget till Feniersällskapet är Emmet-minresmärke-sällskapet, bildadt till minne af irländaren Emmet, som under lord Clare blef dömd till döden och afrättad, derför att han ställt sig i spetsen för in sammansvärjning, som gick ut på att lösrycka Irand från England. Före sin död uttalade Emmet len önskan, att hans landsman icke skulle resa åt nonom något minnesmärke, förrän de befriat Irland rån den saxiska racens ok. Härpå ha således minnesmärkesällskapets sträfvanden utgått, och år 1848, la flera irländska patrioter blefvo afrättade, fick sällskapet en betydlig utbredning ej allenast på Irland, utan äfven bland de utvandrade irländarne i Nordamerika och Canada. Man vet oj med bestämdhet, när sällskapet omdöpte sig till Fenier; ordet är en förvrängning af ÅFenicier, från hvilka Irlands första kolonister skola ha härstammat. Feniersällskapet är deladt i trenne af hvarandra oberoende sektioner, af hvilka den första har sitt säte i Irland, den andra i Canada och den tredje i Nordamerikas Förenta Stater. Högsta ledningen är lagd i händerna på en provisorisk regering, bestående af 4 medlemmar, hvilka representera provinserna Munster, Ulster, Leicester och Connaught. IIvardera af dessa fyra chefer aligger det, att bland sina pälitligaste vänner välja 20—30 öfverstar, dessa återigen 8 —10 kaptenor o. 8. v. De strängaste sorsigtighetsmått vidtagas så att öfversterna endast kännas af kaptenerna, kaptenerna blott af löjtnanterna och löjtn. endast al de menige soldater, med hvilka de komma i beröring. I Canada är äfvenledes en hemlighetsfull slöja utbredd ölver Feniernas görande och låtande; men i Förenta Staterna uppträda de öppet, emedan försigtighet är der onödig. Här finnes blott en chef, hvilken är omgifven af ett slags råd, medan underkomitter tillsatts för hvardera enskildt af unionsstaterna. Feniernas antal i Amerika anslås till 80,000. och flera utaf dem beklåda framstående platser inom armåen, flottan och de olika sörvaltningsgrenarne. Under det fyraåriga borgerliga kriget lemnade sällskapet åt Förenta Staternas regering 28,000 man soldater. I spetsen för sällskapet stodo och stå sådana män sm James Gibsons, egare af ett stort boktryckeri, tidningsredaktörerna Patrick och Menhan samt flera höga officerare, bland hvilka brigadgeneralen Thomas A. Schmith, som föll vid Richmond och var den tionde medlemmen i Fenierådet, samt general Matthew Murphy, som dog af det sår, han fått vid City Point. Unionsregeringen, som ständigt understödts af Feniersällskapet, lägger icke det ringaste hinder i vägen lör detsamma, utan skall tvärtom gynna det på allt upptänkligt sätt (?). Berättelsen slutar med dessa ord: Det tramgår således häraf, att de sedan 1846 i Irland införda reformer ej äro tillräckliga för irländarnes tillfredsställande. Visserligen är Irland nu bättre odladt: man börjar allt mera allmänt afsluta förpaktningar på längre års följder, och man känner mindre, att kapitalet afsöndrat sig från landtbruket; men Feniersällskapet är och förblir likväl ett bevis på, att såret var större, än det plåster man lade på detsamma?. Frankrikes ÄAfton-Moniteur — en icke direkt officiell upplaga af den officiella Moniteur —, som bekräftar tillvaron af Rysslands och Frankrikes cirkulärer ang. dansk-tyska herI tigdömena, anmärker om Rysslands hållning i I frågan: Ryssland iakttager samma tillbaka