— A — WL — — llvarjehanda. Kåm leksbref från en orgelnist-elev i mellersta Sverige: yIin lika högädla som dygdesamma mamsell! Mitt hjerta spåndt en langre tid endast i Mamzells dygder och bchaglighetsfortjusningar har jag blott suckande i hänryckningar under den förflutna tiden tillönskatv mig dygdädle Mamsells hjerta tillika med hennes aimabla person. Men önskningarna kommo nu mera till utbrott i verklighetsvagen och Mamsell torde icke kunna säga, att Jag förhastat mig då Jag nu först med min penna ger tillkänna hvad min fattiga själ endast suckande vagat sramqvettra ! Ensligheten. — Berg och Dalar Skogar, och Mark hasva gifvit mig genljud al Mamsells namn, och de sväraste frestelser, hur blotta åtankan deraf förjagat och åter höjt mitt bröst att andas hoppets melankoliska aningar. Jag var nu på branten al mitt ödets hvällvande klot och skådar itran den ena ändan Mamselll i den andra; såsom klotet rullar äker mamsell förut och far jag på andra ändan efter utan att ändock träffa mamsell. Men jag hoppas detta blott är en fantasielek och att det icke så förhåller sig i verklighetsrealiteten. Sedan jag nu med stapplande penna tolkat min vordsamma Önskan och sagt rent ut utan alla omsvep: Jag älskar mamselle så återgif åt mitt bröst hoppets Ljusa strålar och mitt hjertats ljuflighet, skall höja mig upp ända till stjerne-rymden och lit på av jag som en rättskaffens man skall glädja både till kropp och själ. Med ren kärlek, san vänskap, och öppen tillgifvenhet teknar: mamsells trogne, tillgifne och älskande vän. N. N. Trassliga slägtförhallanden. Jag blef bekant, berättade en person, med en ung enka, som bodde tillsammans med sin vuxna stjufdotter, och gilte mig med henne. Min far, som hade tilltälle att ofta se vår stjufdotter, förälskade sig i denna och tog henne till sin hustru. Derigenom blef min hastru sin svärfars svärmor, min stjufdotter blef min stjulmor, och jag förvandlades sjelf från stjuffar till styufson. Min stjusmor (min hustrus stjufdotter) fick en son — jag följaktligen en bror, emedan han var son till min far och min stjusmor; men då han på samma gång var son till vår stjufdotter, blef. min hustru hans mormor och jag sjelf morfar åt min halfbror. Min hustru skänkte mig också en son — min stjulmor, mitt barns halfsyster, är på samma gång hans farmor, ty har är son till hennes stjulson; och min far är svåger till min son såsom gift med hans syster. Jag är bror till min egen son och svåger till min mor; min hustru är sin sons tant — och jag är min egen farfar. En bräcklig farkost. I en utländsk tidning berättas följande: En skådespelare i London hade fått den sinnorika ideen att tidningar, hvilka innehalla så många vattenhaltiga saker och så många ankor, också borde kunna flyta lätt på vattnet. I följd al denna föreställning begagnade han sina lediga stun der — ej till att studera sina roller, utan till att al gamla teateralfischer och landsortstidningar (för husvudstadens tidningar hade han sannolikt för stor respekt) sammanklistra en båt, och i denna bräckliga farkost gjorde han en tur utat Themsen. Hvad slags klister han begagnade för att göra farkosten vattentät är en hemlighet, men afgjordt är att pappersbåten höll sig fullkomligt väl på vattnet. Franskt besök i England. Genom ett arrangement af London-Chatam Dover jernvägsbolaget har det blifvit möjligt att från Calais göra en lusttur till London, bese kristallpalatset och sedermera samma dag återvända, a lt för en summa af 5 francs. D. 1 September gjorde ett antal af omkr. 2,000 sransmän en dylik färd. Des:: personer voro till största delen män och qvinnor uf arbetsklassen, de senare klädda i sin egendomliga pittoreska drägt — hvita stärkta mössor, en brokig schal öfver skuldrorna, några tum långa örhängen och besynnerliga kjolar. — I sällskapet befunno sg alven omkr. 70 personer tillhörande en frivillig brandkår i Calais, hvilka utbildat sig till en utmärkt musikkår, som på ett högst förtjenstlullt sätt utförde älven svåra stycken. Da prinsen och prinsessan af Wales denna dag äfven bejunno sig i kistallpalatset och derstädes imto.o frukost, begärde musikkåren tillstånd au få spela fö: dem. Detta beviljades och en mängd musikstycken utfördes, hvarefter till slut blåstes God save the Queen. De ropade derefter Vire la Reine med äkta engelska hurrarop. — Kristallpalatsbolaget inbjöd derefter musikkåren på middag. Många af dess medlemmar buro stora guldmedaljer, hvilka i deras hemnejd utdelas till den som utmärker sig för stor musikalisk färdighet. tt FR