Göteborgsposten – 23 september 1865, sida 2

——— AQrO Från Utlandet. Vilja Europas vestmakter och andra, som innu icke blifvit döfva för hvad rätt och rättrisa bjuda, verkligen göra något för den nyckliga danska nationaliteten i Slesvig, måste le skynda sig; ty Preussen står nu i begrepp utt taga steg, hvilka visa, att det vill med soldathand regera i Nordslesvig och är minIre än någonsin hugadt, att lyssna till Frankikes och Englands framställningar om aktning för nationaliteternas rätt. Landshösdingeembetet i Sönderborg på Als kungör neml., att en preussisk ingeniör Nertens med aldra första skall påbörja förarbetena till anläggande af fästningsverk vid Sönderborg och på Sundevedshöjderna. Det är bekant, att till och med i Flensborg den danska nationaliteten är så öfvervägande och dess danska sinnelag så utprägladt, att den endast genom våld och ötvermakt skall kunna hållas qvar under Preussen. Skulle nationalitetsprincipen ses till godo, skulle således äfven Sundeved och Als återkomma till Danmark. Men Als är en särdeles vigtig position; innehatvare af denna 5, skall Preussen figurligen hafva eslagit en påle i Danmarks kött, och dettas möjlighet att kunna röra sig under den preussiska tryckningen rara tillintetgjord. Preussen skall derföre endast högst ogerna afstå från denna position, och dess beslut att redan nu börja befästningar derstädes, oaktadt vestmakternas ingalunda vänliga hållning, visar huru brådt det har, huru högt det skattar besittningen och huru föga det tror på någon allvarlig handling från vestmakternas sida. Gentemot dessa nu hotande eventualiteter bör det öfriga Europa skynda att så räta på sig, att Bismarck finner, att det verkligen på allvar hotar att bli storm. Ett synes härvid troligt, och det är, att Preussen sörvissat sig om Rysslands och Österrikes stillatigande — ty att det har vänner i bakhåll, visar detta senaste öfvermodiga beslut. Alla de engelska tidningarne aftrycka lord Russells af hIndep. belge meddelade cirkulär om Gasteinskonventionen, till en del med kommentarier, som äro fientliga mot Preussen. -Times säger, att lord Russells starka ordalag icke skulle vara för starka. En protest skulle vara onödig, derföre vill man heldre vänta, tills ett difinitivum inträdt. At! vidare tro på Preussens försäkringar, skulle vara svaghet. Bismarck har ej allenast blifvit upphöjd till grefve, utan äfven fått sig en betydande dotation af fasta egendomar. Parisertidn. la France säger, att den Gasteinskonventionen ådagalagda politik åter kallar Rhenförbundet will lif. I Belgien har den förviste antinapoleon ske förf. Rogeard lemnat den 24 timmars för visningsfrist, man gitvit honom, opåaktad, hvar för han i måndags blef fängslad och förd til