Göteborgsposten – 22 september 1865, sida 2

mottog den beundran med hvilken han gynnade mig. Småningom blef han mera otvungen i min närvaro, och helt visst blefvo ej hans mancr förbättrade af hans växande ledighet och förtrolighet. Han kom in under det Milly och jag suto vid vår frukost, hoppade upp och satte sig på kanten af ett bord, vid sidan af vårt samt plirade på oss från denna plats, sjelfbelåtet leende och slående klackarna af sina stöflor emot 1. —