Göteborgsposten – 18 september 1865, sida 2

A 4 Från Utlandet. I Köln. Zeit. läsa vi följande reflexioner, hvilka visa, huru orolig man är till sinnes i Tyskland och bråkar hjernorna med huru Frankrikes politik möjligen skall ställa sig i en framtid: Från tillförlitlig källa erhålla vi den underrättelsen, att ej långt före de tyska monarkernas sammankomst i Gastein österrikiske gesandten i Paris, furst Metternich, haft ett samtal med fransmännens kejsare, i hvilket den österrikiske statsmannen uttalat sig ösver de medel, som skulle kunna vara egnade, att på basis af ett erkännande af det ömsesidiga besittningstillståndet och ett handelsfördrag leda till ett återställande af de diplomatiska förhållandena mellan Österrike och Italien. Det var första gången Österrike påtog sig initiativet till ett sådant steg. Den österrikiske diplomaten förklarade sig tala i grefve Mensdorffs namn, hvarför hans andragande meddelades italienska regeringen, men af denna ej beskarades med någon uppmärksamhet. Man visste i Florens, att det eudast var fråga om ett argument, hvaraf Österrike ville till sin fördel begagna sig i Berlin, och man visste äfven, huru opopulårt hvarje dylikt steg skulle vara i Italien. Redan tidigare tillspordes kabinettet i Florens om, hvilken hållning italienska regeringen tänker intaga i händelse af ett krig mellan Österrike och Preussen. Grefve Lamarmora lät på den förtroliga förfrägningen svara, att Italiens regering icke skulle draga i betänkande att deltaga i ett allvarligt krig mot Österrike. Redan den allmänna meningen skulle göra hvarje annan politik omöjlig. Men Ialien skulle endast bestämma sig derför, sedan det öfvertygat sig om, att tärningen blifvit oåterkalleligen kastad. Sedan dess bar Gasteinsöfverenskommelsen häft alla eventualiteter, som afses af ofvanstående meddelanden. Dessa äro derföre likväl icke utan vigt, emedan af dem framgår, att Italien ännu länge skall utgöra hufvudföremålet för den mellancuropeiska politiken. De förklara äfven den ökade förbittring, som här råder i Wien mot Italien. De antyda jemväl, att nästa europeiska aktion, den må nu uppskjutas aldrig så länge, skall finna sin anledning i Italiens förhållanden till Tyskland (Österrike). Napoleon III är inr genting mindre än uppbyggd öfver Gastein, men tror sig dock ännu behöfva ett par fredsår. Vigtigare än dessa betraktelser är dock den nu fullt konstaterade underrättelsen från Amerika, att dettas regering at alla krafter minskar sin armk. Af de 100,000 man, som för någon tid sedan stodo i Texas, ha nu 30,000 man afskedats och ytterligare 30,000 komma att hemförlofvas med snaraste. Utom de dagligen hemvändande trupperna blefvo i slutet at Aug. äfven 85 generaler afskedade emedan regeringen ej mera behötver deras stjenst. Dessa åtgärder, på hvilkas uppriktig