Göteborgsposten – 18 september 1865, sida 1

Göteborg d. Io September 1565. Operan. Gårdagens representation, den första under säsongen, erbjöd den alltid angenäma töreteelsen af en i det närmaste fullsatt salong. Barberaren? med sin sprittrande, liffulla musik, sin melodi-rikedom och sina briljanta, men det oaktadt aldrig öfverlastade tonsatser förselade nu lika litet som någonsin att intressera och lifva publiken. IIr FischerAchten (Almaviva) helsades vid sitt inträde med starka applåder, hvilken hyllning i lika hög grad kom m:ll Molland (Rosina) till del. Det var med mycket nöje man förnam att hr Fischer-Achtens röst bibehåller samma friskhet och klang som förut. Hans utförande af partiet i dess helhet äfvensom af romanserna så väl i 1:sta som 3:dje aktea var så förtjenstfullt som man är van att finna det hos denne sångare. Mill Holland återhördes med fägnad och skördade såväl för sitt utförande af brefarian, hvilken töredrogs på italienska, som för Rodes variationer och ÅII Bacio, med hvilken operan afslutades, lifligt bifall. I hrr kräen (Bartolo) och Krollop (Basilio) gjorde man bekantskap, med 2:ne särdeles friska och klangfulla röster. Förtalarian sjöngs af den senare rent och musikaliskt samt med dramatisk färg och styrka samt förskaffade sångaren en inropning för öppen ridå, hvilken hyllning äfven kom hr Kren till del efter arian: Will Rosina mich beträgen. Hr Serpentin (Figaro) är i besittning af ett särdeles fördelaktigt yttre och en icke obehaglig men något svag röst, hvartill igår kom en viss osäkerhet, hvilken dock måhända härrörde från hvad man brukar kalla rampseber. Ensemble-nummerna gingo i allmänhet väl och den glänsande finalen i 2:dra akten återgats bättre in under föregående operasäsongen. I de mellan akterna törekommande dansnummerna rättfärdigade hr Marriy sitt rykte som skicklig och behaglig dansör och inropades efter den med mycken smidighet utförda engelska matrosdansen. M:llerna Nitschke lyckades deremot ej, at många skäl, att intressera genom sin dans. Eldsvåda. Sistl. lördags afton kl. omkring 4, 9 tillkännagåtvo brandsignaler att eld utbrutit inom staden. En ansenlig folkmassa samlade sig snart utanför Museum, från nvars öfversta åt Norra IIamngatan belä åönster smala rökpelare framträngde. Se önster tillhörde sidokabinetterna till det s. k. lLafvelgalleriet, hvilket snart var så uppfylldt med rök att det endast med ansträngning lyckades att rädda de taflor och öfriga konstverk som derstädes törvarades. Röken fortfor utt bli allt tätare och slutligen måste man sönderslå några af rutorna i galleriets glastak för att bereda densamma utlopp. Änmt hade man likväl ej lyckats att få reda på den dolda härden, från hvilken allt detta rökverk utgick. Slutligen fann man, genom att undersöka taket i det under galleriet befintliga läsrummet, att taket ungefär i midten kändes så varmt att man knappast kunde hålla han