Korrespondens från Köpenhamn. D. 13 September. Till andra behandlingen af grundlagsfrågan, hvilken företogs i riksrådets plenum i måndags, hade väckts flera ändringsförslag, af hvilka likväl endast 3:ne hufvudförslag, hvilka gingo ut på att dels med och dels utan några vilkor få saken bragt inför riksdagen, kommo under förhandling. Dessa förslag hade väckts dels af G. Winther, dels af Å. M. J ensen m. fl. och dels at J. A. Hansen, Alberti, Högsbro och Mäller i förening med Monrad. Detta sista törslag, som upptog största delen af törhandlingarne, gick ut derpå, att det skulle lemnas åt konungen och riksdagen att öfverenskomma om den nya förtattningen, dock under det vilkor, att valbarhetscensus för halfva landstinget blefve förhåjd till 400 rdrs skatt eller 4.000 rdrs inkomst. Till dessa örslag hade ställts runderandringsförslagaf V. Schöler och Scavenius, gående ut på att till de kommunala myndigheterna ötveremna valen till landsthinget. J. A. IIanson ade största vigt vid att Juvigrundlagen och ej någon annan grundlag blefve gällande tör ramtiden. Nonra d försvarade i ett intressant föredrag sitt väckta ändringstörslag, hvilket kommit till icke för att lösa de ögonblickiga svårigheterna, utan härflutit af hans innerliga öfvertygelse om, hvad som vore tjenigast-för fäderneslandet. Det är nödvändigt, att i hvarje törtattning ba ett medel till att ösa uppstående disharmonier mellan båda camrarne, och ett sådant medel saknas, der alrättscensus finnes; ty väljareklassen blir då icke densamma. Valbarhetscensus är det enda rätta, der man ej har en aristokrati, som kan begagnas till örverhus, eller icke vill in öra metoden att ej lemna riksdagsarvoden. Klassval äro fördersliga, emedan de splittra folket ———