a Från Utlandet. Det mullrar! Öfverenskommelsen i Gastein och Donaufurstendömena sysselsätta alltmer och mer uppmärksamheten, och säkerligen skall ej detta intresse minskas, sedan slesvigarnes besök i Köpenhamn och den rörande entusiasm, som under detsamma rådde, blifvit bekanta öfver hela Europa. Märkligt är, att blickarne alltid, då en allvarsammare situation inträder, riktas mot Frankrike, Det är det allmänna medvetandet, som säger, att franska tolket är handlingens nation och på samma gång de ädla instinkternas, så att dess för det högre i menskligheten och hennes lif klappande hjerta aldrig varit i langden tillslutet för idåens och, såsom de visa men vissnade politici hånfullt säga, känslans politik, hvilken dock till sist blir den, som ordnar och gestaltar i stort förhållandena här i verlden. Aldrig har ännn den kalla känslolösheten och spleenartade indifferentismen förmått frambringa varaktiga resultater. En pariserkorresp. till ÅIndep. belge? bedömer franska regeringens uppfattning af ställningen i Tyskland sålunda: Bismarck har med den uthålliga styfsinthet, som är för honom egendomlig, alltid varit klok nog att framkomma med öfverdrifna fordringar. Han har synbarligen derför kunnat gifva sig mine af att göra eftergister. Men hvar och en af dessa eftergifter har i verkligheten följts af en seger öfver Österrikes motstånd, och den preussiske statsmannen skall till slut tränga sin motståndare från eftergift till eftergift in i ett trångmål, der han antingen skall vara nödsakad att tåla allt eller låta det komma till en våldsam brytning, d. v. s. kullkasta det provisoriska afgörandet och tramkalla en situation, ur hvilken man endast kan komma genom ett krig, eller, hvilket är sannolikare, genom en inblandning af Europa i hertigdömenas angelägenheter. Inom de fronska regeringskretsarne uttalar man högt den öfvertygelsen, att sjelfva förhållandenas makt förr eller senare skall framkalla den europeiska interventionen. Och vid hvarje af de skiftningar, som inträdt, stärkas de franska statsmännen i den öfvertygelsen, att Österrike visar sig så medgörligt, derför att det förutser, att det endast på detta sätt kan framtvinga ett sådant resultat. Hvad den franska nationens åsigter i afseende på dessa diplomatiska tvister angår, är den så öfvertygad om, att ej någon vigtig händelse kan försiggå i Europa utan Frankrikes medverkan, att den, så länge regeringen icke rör på sig, säger: Saken är ännu icke mogen, det finnes således icke något skäl att sysselsätta sig med densamma. Men i djupet af sinnena framkallar dock saken en stämning, uti hvilken blicken ovilkorligen fästes på Rhengränsen, på Italien och på mycket annat. Preussen säges hafva för afsigt, att i Slesvig företaga en utskrifning at 6,000 man. Det tros, att äfven hertigdömenas tullförvaltning skall komma att skiljas, och endast i Rendsborg skall en gemensam tullkassa upprättas. Preussen afsätter i massa embetsmännen i Slesvig. Då de danska embetsoch tjenstemännen afsattes utnämndes i deras ställe såsom bekant de aldra värsta slesvigholsteinska Wählere, alla augustenborgskt sinnade. Nu är den augustenborgska citronen utkramad ocn nu kastas han bort med sitt anhang. I de afsattas ställe utnämnas endast preussiskt sinnade. Någon upphetsning säges råda bland befolkningen. Af de afsatta embetsmännen bli endast få pensionerade. Det säges, att preussiska regeringen protesterat mot de slesvigska jernvägarnes bortförpaktande till Kiel-Altona-bolaget. Astronomförsamlingen i Leipzig har för den Disseldorfer-planet, som upptäcktes d. 25 Aug. från Bilcks observatorium i Stenbocken nära planeterna Urania och Bellona, enstämmigt valt namnet Clio, hvarigenom antalet af de bekanta små planeterna mellan Mars och Jupiter stigit till 84 och alla planeternas till 92. D. 30 Aug. dog i Gotha målaren Wilhelm Kiesewetter från Berlin, bekant genom sina mångåriga resor uti Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Tatariet, mellersta Asien, Krim och Kaukasus. Frankrikes kejsarefamilj afreste d. 6:t d:s till Biarritz. I Paris har åttonde och sista bandet af den gamle Fetis nya och helt och hållet omarbetade Biographie des Musiciens utkommit. Det är det mest omfaftande verk af