Göteborgsposten – 8 september 1865, sida 3

för spanmälspriserna, som anknyta sig till dessa berättelser, äro i år af en mycket egendomlig art. Det är nemligen en sällsynt öfverensstämmelse i berättelserna om utgången af spanmälsskörden i de större länderna, men det oaktadt äro meningarne om inflytandet deraf pa spanmalspriserna högst afvikande. Berättelserna om utgången al spanmalsskörden lyda minst gynnsamt för Amerika, men i England är skörden, som den brukar under medelmatti år och i de vigtigare länderna på kontinenten, Frankrike, Tyskland, Ryssland och de sydeuropeiska länderna, synes skörden vara bättre än under vanliga år. Man kan ulltså i är vänta mindre tillförsel till Europa från Amerika än vanligt, och i England kommer förbrukningen af utländsk spanmål avt blifva stor, hvilken förbrukning dock lätt skall kunna tillfredsställas genom tillförsel från kontinenten. Det blir alltså England som kommer att bestämma priserna, och om man redan nu skulle bilda sig en mening om de sannolika priser som komma att betalas, måste man först och främst veta huru stora behållningar af gammal spanmäl som finnas i England. I denna hufvudpunkt äro emellertid två engelska auktoriteter af olika mening. IIandelsbladet fEconomist, hvars betraktelser vi ansforde i sistlidne Lördagens nummer af denna tidning, tror, att do engelska behallningarne äro betydligt reducerade, och bladet grundar denna mening pa, utt tillförseln på utlandet under senaste året har varit i ett jemnt aftagande, sa att de egentliga spanmälsbehallningarne kunna avses för obetydliga. I motsats härtill uttalar dock ÅTims för sistl. Thorsdag åtta dagar den åsigt, att i England finnas stora behällningar isynnerhet al gammalt hvete; och är det stora Citybladets uppfattning i detta afseende riktig, blir detta en hufvudorsak mindre till att vänta nagra i väsentlig grad högre priser. Det är emellertid icke möjligt att genomläsa artikeln i Times utan uppfatta den som en välment, men otillräckligt motiverad lugnande artikel, som skall dämpa fruktan hos det engelska folket för öfverdrifvet höga spanmalsoch boskapspriser under len kommande vintern. I afscendo på utsigterna för boskapspriserna går Times således ut från den förutsättning, att boskapssjukan nu rasat ut och att den okA skall gripa omkring sig i nya distrikter; men de lokala berättelserna om sjukdomens gång i flera delar af landet gifva ingen anledniug att antaga som gifvet att sjukdomens svåraste period skulle vara förbi, isynnerhet som man ännu ej funnit något botemedel, som kan häfva det onda. IIvarje betraktelse öfver utsigterna för boskapspriserna måste nödvändigt roducera sig till en ren gissning, så länge man ej känner något verksamt medel att förhindra sjukdomens utbredning, och då Economistt råder förbrukarne att förbereda sig på högre boskapspriser under loppet af vintern, så synes verkligen detta råd vara förnuftigare än den al Times uttalade åsigten att man snarare kan vänta en nedsättning af priserna. Vi anföra här hvad Times yttrar: Vi hoppas atc det icke längre finnes nagon grund till fruktan för att vår boskap sortsarande skall komma att dö i tusental eller att det skulle komma att bli dyr tid på kött. Flera landtmän ha lidit stora förluster genom den rasande boskapssjukan, men antalet ul den boskap som dött är dock obetydligt jemförelsevis med landets behållning deraf, och då det synes att vi nu äro i stånd att isolera de angripna distrikterna och förhindra sjukdomens utbredning, skola konsumenterna sannolikt föga komma att känna verkningarne deraf. När vi uttala denna mening, är det säkerligen många som skola förundra sig deröfver, men vi tro oss vara berättigade att säga det då man tager i betraktande, att för den nu utbrutna sjukdomen ej så mycket boskap dukat under som förra året mistades tillfölje af den länge ihållande torkan under sommarmånaderna. I år finnes riklig föda till djuren och de som undgått sjukdomen skola komma att utgöra en märklig motsats till utsvultna djur som funnos sista hösten. Af de halft Rofvor har man i mellersta och södra gresskaperna öfverhufvudtaget fått en god skörd, och grässkörden är bättre an den varit på många år. Såvida icke boskapssjukdomen griper mera omkring sig och utbreder sig i nya distrikter, finnes sålunda blott ringa anledning att vänta en ytterligare stegring i de nuvarande höga köttpriserna, utan vi kunna snarare vänta en nedsättning deraf. Det må med afseende härpå också erinras att det blifvit en öfverhufvudtaget jemn skörd af Bönor och Arter, och att Kornskörden i allmänhet är som under ett godt år, ehuru qvaliteten i några delar af landet är mindre god. Hvad Hvete angår, så trodde man för några dagar sedan att skörden skulle blifva mindre än i ett vanligt år, men de sista dagarnes berättelser gifva vid handen att skörden är som under ett medelmåttigt år. Det fuktiga vädret har emellertid skadat hvetets qvalitet: det är mörkt i särgen, har kommit in i ladorna i dåligt stånd och år i de sydligaste gresskaperna på många ställen ej friskt. Det skall erfordras någon tid innan man kan bringa detta års skörd i marknaden, och följaktligen skall någon tid förflyta innan man med säkerhet kan veta hvad säden gifver i skäppan. Lyckligtvis finnes här en stor behållning af bästa qvalitets hvete; sista årets skörd var som i ett i allmänhet godt år, skörden 186: var ovanligt rik, och vi ha al gammalt hvete tillräckligt mycket för att lugut kunna vänta tills det nya hvetet kommer i marknaden. Frihandeln har dessutom gjort det mindre vigtigt om det finnes en riklig mängd af inom landet produceradt hvete, och afseende bör också göras på skörden å kontinenten och i Amerika. Berättelserna från Frankrike om sädesskörden äro rätt gynnsamma, från Ryssland och länderna omkring Östersjön kommer stor tillförsel, som visar att man der har en god skörd, och från länderna omkring Donau låta berättelserna likaledes gynnsamma. Under sista veckan ankommo till London 28,000 qrs. utländskt hveto, mest från Östersjön, och så länge så stor tillförsel fortfar att ega rum, finnes ingen sannolikhet att vi få högre priser. De minst gynnsamma berättelserna komma från Amerika, hvarest man i de nordvestliga staterna sått mindre hvete än vanligt, och hvarest höstvädret varit ogynnsamt. Det skulle vara orimligt att påstå att vi ej skola få högre hvetepriser i vinter, men det är dock grund till att tro att en stegring i priserna på lifsförnödenheter skall följas af en förökning i landets handel som medför förökade inkomster. Vi böra icke vara alldeles trygga för den kommande vintern, men heller icke ängsliga. heerelkurser: KÖPENHAMN d. 5 Sept. Hamburg k. s8. 1997 London 3 m d. 8 rdr 82 ak Svenska Sedlar 477 a 48