— — — — Från Utlandet. De ledande tyska tidningarne inhölja sig, med anledning af öfveronskommelsen i Gastein uti en säkerhet, till hvilken de verkligen icke äro berättigade. De låta tillskritva sig från Paris, att Frankrike alldeles icke tänker att uppträda emot de båda tyska stormakterna tör konventionens skull, och bära i dagen en viss belåtenhet öfver att kunna tro, det alliansen mellan Frankrike och England ej är af den solida natur, att de båda makterna skola kunna gemensamt uppträda i en kraltig handling. Det kan väl anses ganska otvitvelaktigt, att denna säkerhetssömn skall förr eller senare komma att störas. Från Kiel skrifves, att medlemmar af den holsteinska ständerförsamlingen skola i morgon sammanträda, för att rådslå om landets ställning. Detta är väl ett förberedande steg till någon mera storartad demonstration för annexion till Preussen eller till förmån för augustenborgaren. Innan den preussiska flottan väl blifvit född, har den en ansenlig pensionstat, uppgående till ej mindre än 12,000 thlr årligen. D. 29 Aug. anlände Frankrikes pansarflotta till Portsmouth. Den engelska eskadern derstädes utgöres af 20 fartyg. En stor följd af fester skall gifvas. De förenade flottorna skola manövrera mellan Portsmouth och Wight. Kejsaren har äfven i högtidlig audiens emottagit den nye spanske gesandten Bermudez de Castro, markis af Lema och hertig at Ripalda, för att emottaga dennes kreditiver. Kejsaren yttrade vid detta tillfälle: Det är mig alltid angenämt att lägga i dagen min vänskap för drottningen, och jag fäster stor vigt vid att se Spanien hålla jemna steg med Frankrike på framåtskridandest väg. De båda nationerna ha endast gemensamma intressen; ingen afundsjuk äregirighet skiljer dem ifrån hvarandra. Ni skall städse finna min regering beredd, att närmare åtdraga de band, som förena de båda länderna. Kejsaren emottog derefter i enskild audiens den portugisiske gesandten, vicomte de Paiva, hvilken för den kejserlige prinsens räkning öfverlemnade Christi-ordens storkors. Till slut emottog kejsaren den italienske gesandten Nigra, som för kejsaren tillkännagat prins Amadeus önskan, att tå till deras maje stäter frambära sin hyllning. Att Frankrike vill stå väl med Spanien, framgår äfven deraf, att Monitcur skildrar den spanska statsskattens tillstånd såsom högst tillfredsställande och anmärker, att efter alla förbindelsers infriande ännu 100 mill. realer skola vara qvar i kassan. Hr de Montalembert har uppmanats att, likasom John Bright, göra ett besök i den amerikanska unionen, och har utlofvats det mest lysande emottagande. Den bekante talaren har dock afstyrt inbjudningen. uJournal des Debats innehåller en artikel, som antages törskrifva sig från amerikanska beskickningen i Paris. Det heter deri, att Amerika genom annexionen af Mexico endast skulle stärka det nyss nedbrutna Södern, och att utan annexion med det blott mexicanska elementet kunna återställa mexicanska republiken är en omöjlighet. Den amerikanska regeringen vet för öfrigt, att ett angrepp mot Mexico skulle vara detsamma som att förklara Frankrike krig, och dertill kan hon ej ha någon lust; amerikanska regeringen skall i alla händelser vänta, tills fransmännen alfligsnat sig, ty hon är säker om att ingen i Frankrike skall vilja återvända dit; men Frankrike skall låta sin armå vara qvar der desto längre, om man gör min af att utmana det; det ir på samma sätt som med Rom. F. d. ministern Walewski har blifvit utnämnd till president i lagstiftande församlingen. Till England har anländt amerikanska Sydstaternas forne statssekreterare, Indah P. Benjamin. Underhandlingar ha egt rum mellan Engand och Frankrike rörande afträdande af den örra maktens besittningar på vestra indiska nalfönatill den senare. AH 1A ooo ar