ting obeskrifligt löjligt i svitten af hennes drägt, som förhöjde det ovanliga i hennes dialekt på ett sätt som jag oj kan beskrifva. Huru palatslika breda voro ej trapporna uppför hvilka vi nu gingo, huru slösande rikt voro ej dess ledstänger af ck försedda med bildhuggeriarbeten och hvarje hög pelaro i trappafsatserna krönt med en sköld och utsirad med heraldiska emblemer; ckpaneling betäckte väggarne. Men jag kunde ej få någon riktig föreställning om huset, ty man hade ej försett förstuga och gängar med upplysning och vi fingo vägleda oss vid skenet från ett enda ljus; men det skulle bli tillräckligt tillfälle vid dagsljus att anställa en närmare undersökning. Ötver det mörka ekgolfvet hunno vi fram till mitt rum och jag egde nu ett tillfälle att efter behag beundra byggnadens storartado proportioner. Två stora fönster med mörka och urblekta gardiner reste sig en halt gång till så höga som fönstren på Knowl; och likväl var Knowl i sitt slag ett ståtligt hus. Dörrkarmarne voro liksom fönsterkarmarne rikligen försedda med bildhuggeriarbeten; kaminen var uppförd i samma storartade stil och pryddes äfvenledes af rika bildhuggeriarbeten. Jag blet förvånad öfver denna storartade stil; jag hade aldrig sofvit i ett så ståtligt rum förut. Men möblerna motsvarade på intet sätt, det måste jag bekänna, rummets storartade byggnadsstil. En säng, ett stycke matta omkring tre alnar i fyrkant, ett litet bord, två stolar, ett toalettbord — ingen byrå. Möblerna voro hvitmålado och af det simpla slaget; de uppfyllde blott