Göteborgsposten – 29 augusti 1865, sida 2

det till Knowl. vill ni komma upp? Går ni först och talar en smula med guvernören? Min far är litet svag för tillfället — jag fann att frasen uttryckte endast kroppslig svaghet —; han fick sitt onda i Fredags — jag vet ej hvad det är han kallar det — och sitter inne på sitt rum; eller måhända ni hellre vill gå in i ert rum först. Ja, jag valde att först gå in i mitt rum för att ordna min drägt Mary Quince stod bakom mig, och medan min pratsamma kusin talade, hade vi godt tillfälle att granska hvarandras yttre. Hon brydde sig ej heller om att dölja att hon begagnade sig deraf, ty hon stirrade mig rakt i ansigtet och syntes noga studera hvartenda drag; deretter undersökte hon omsorgsfullt tyget i min kappa, fingrade på mina nipper och tog min hand för att betrakta mina ringar. Jag kan naturligtvis ej med bestämdhet säga hvilket intryck jag gjorde på henne. Men i min kusin Milly såg jag en slicka hvilken syntes yngre än hon var, klumpig, men smärt om lifvet, med ljust hår, ljusare än mitt, och mycket blå nästan runda ögon; på det hela taget såg hon ganska bra ut. Hon hade en besynnerlig vaggande gång och ett eget svängande med hufvudet, ett trotsigt och befallande ansigte, men som äfven uttryckte mycken godhjertenhet. Hon talade något högljudt, men hade en välljudande röst, och hennes skratt var mycket bullrande. Om jag ej var klädd enligt modejournalen, hvad skulle väl kusin Monica ha sagt om henne? Hon bar, såsom hon nämnt, en svart bomullsklädning; men denna