en gång störas, och tillochmed såsom provisorisk o. verenskommelse är Salzburgerfordraget icke fritt frå de allvarsammaste betänkligheter. Holstein och Slet vig ville förbli odeladt tillsammans, det är ju kärna i hela den slesvigholsteinska fragan. Holstein kund för sin del erna alla möjliga fördelar, ja, Danmal var sedan lång tid tillbaka redo att helt och hall prisgilva det, endast man velat åt det (Danmark) o. verlemna Slesvig. Nu bli hikväl bada hertigdömen delade, och om man af det förflutna får sluta ti !ramtiden, skola de förvaltas i mycket olika and: Preussen skall i Slesvig uppbjuda allt, 1ör att gynn det narionala partiet (hvad menar bladet med det ni tionala ?), och Österrike i Ho.stein, för att bringa de hitvills medelbarligen gynnade augustenborgska parti ofvanpå. Men Österrike, ursprungl. och redan pa fur: Schwarzenbergs tid den algjurdaste vedersakare af d augustenborgska anspraken, tyckes likväl sedan nagr veckor tillbaka hafva mer eller mindre återvändt til den ståndpunkt, som det ävnu på londonerkonferen sen intog, och den nuvarande öfverenskommelsen upp sattas i Berlin såsom slutet på de augustenborgsk anspråken. De båda makterna tyckas unse sig fo rättmätiga iunchafvare af de trenne hertigdömena oc skola ej vidare på allvar bry sig om fremmande pre tendenter. Allt gäller nu endast om den ersättnin som skall lemnas Österrike, hvars oundviklighet en dast barn i politiken kunna förneka. En småstats beqväma lif med föga eller försum mad militär, ringa skatter och fortvaro af alla inro tade missbruk, familjenepotism, sportelväsen och dy likt har hittills foresväfvat många slesvigholstei nare såsom ett ideal. Men boppet om ett sådan Schlaraffenland måste de en gång för alla uppgilva I senaste häftet af ÅGrenzboten uppgöres för dem er räkning, enligt hvilken de skulle sasom oberoende stat vara nära nog den mest skuldsatta och högst beskat :ade i Europa, Genom Salzburger-öivereuskviwmelser har en sådan lösning ryckt i sjerran. Det preussisk: herraväldet rycker såsom något oundvikligt slesvig holsteinarne närmare. Detta är nu den sramtidsbild, som vänt: dessa larmande slesvigholsteinare, hvilka vill utbyta Danmarks milda spira mot en eger furstes och så till sägande föddes agitatorer Men de ha råkat ur askan i elden. De danska väldet, som kunnat bli för dem en väl gerning och tillåtit intörande hos dem af all: möjliga och önskliga frioch rättigheter, on de blott sjellva velat, har nu ändrats till de preussiska korporalsregementet. Bytet är fög: angenämt, men slesvigholsteinarne ha sig sjelt va att skylla. De kunde varit det friaste foll i verlden, de ha föredragit att inkomma i er militärstat, der absolutismen råder i all sir glans bredvid en odräglig junkerism, och de triheten är en långt aflägsen önskningssak. 8. går det, då man jagar efter tomma abstrak tioner. Men är det rätt åt slesvigholsteinarne är det tyvärr beklagligt i annat fall, ty dei danska nationaliten i Slesvig får härigenom lid: oskyldigt. Den låter sitt smärtans skri ljud: genom Europa, men ingen tyckes höra de och ännu år 1865 kan man se tvenne roffare stater köpslå om länder och folk, som de ge mensamt fråntagit en svagare.