Ett mycket hjertligt förhållande eger rum mellan ft le båda nationernas matros: Man ser dem ofta gå lt 1 1 irm i arm. De dricka mycket. men tala litet, hvilket tol. kommer deraf, att de intet eller föga förstå hvarindra. I alla fall ha de mest berusats af festen och bilda ofta en sällsam motsats till de öfrigas nyktra si tillbakadragenhet. De engelska fartygen se pluipar: och gröfre ut in de franska; men sjelfva servisen synes på de förra s vara bättre än på de senare. Cherbourgarne sjelfva så godt som försvinna i ! massan. De synas dock vara ganska godmodiga menniskor, sedan åtta dagar blote lifvade af en tanke, nemligen att förtjena penningar. Bönderna från trakten bära nästan alla ännu nationaldrägt, äro ett starkt och kraftigt folk, och bland bondqvinnorna finnas anska vackra ansigten, af hvilka månget blickar djerft och utmanande fram under den tornhöga hatten. Den lyx som utbredes i Cherbourg, naturl. af de besökande damerna, är oerhörd. Man ser äfven de barockaste toiletter, alldeles såsom vid baden i Tyskland. Bekappade?, bestöflade och uppskörtade damer finnas i mängd, och jag har träffat på mer än en toilette a la Metternich. Bland engelskorna finnas många vackra damer, men den röda näsan spelar bland dem en hufvudroll. Jag har ofta bråkat min hjerna öfver, huru d.t kommer sig, att engelskornas näsor så hastigt befryndas med kopparfärgen. En i toilettesaker väl bevandrad dame har i Cherbourg sagt mig. att det skulle komma sig deraf, att engelskorna nåstan allt d bära slöja. I kallt väder fuktas den genom utandningen från munnen, smyger sig intill näsan och alstrar derigenom dennas röda färg. Den kemiska processen förklarade hon ej närmare Cherbourg d. 19 Aug., morgonen. Jag kommer just ifrån stadshuset, der i natt en bal agitvit till engelskornas ära. Salarne derstädes äro ganska rymliga och 2,QO inbjudna gäster rörde sig der ganska ogeneradt. De voro i allmänhet vackert dekorerade och prydda. För mat och dryck var rikligen sörjdt. Bulfeten nästan svigtade under sin börda och champagnen bokstafligen flödade i strömmar, d. v. s. man kunde dricka så mycket man ville och orkade. Sorsta delen af de närvarande af mankönet bar uniform. Blott en person af fom var klädd i frack, och jag måste tillstå, att man kände sig helt nedtryckt af att utgöra ett slags bläckfläck i denna af guld och siden prålande hop. Isynnerhet lysande voro de engelska sjöofficerarnes uniformer; de äro vida präktigare än de franska sjöofficera nes, och en engelsk korvettkapten ser nästan lika guidsmidd ut som en fransk marskalk. Senatorn Dupin gör i sin broschyr öfver lyxen qvinnorna den förebråelsen, att de älska glans och prakt. Han hade bort draga i fält mot den officiela verldens drägter, mot sin egen, ty huru kan man förargas öfver det svaga könet, att det gern: vill pryda sig, då man ser, att stora generaler, berömda lärda, allt beherrskande statsmän kläda sig på ett sätt, hvilket skulle, om man ville gå så kostymerad ute i det hvardagliga lifvet, uppväcka allmänt skratt. Damerna ha naturl. ej sästat något afseende vid Dupin och uppträda i de mest lysande toiletter. De skulle ej skämt ut någon Tuileribal. Flera engelskor utmärkte sig genom högst komiska toiletter. Jag vill likväl icke vidare uppehålla mig härvid, utan blott ännu tillägga, att de, som hade de knoutigaste skuldrorna, visade desamma mest och djupast. Kl. 1 serverades en präktig supt. Ofantliga stekar buros fram, och det föreföll mig nästan som om man, äfven hvad dessa -pices de resistance angår, velat göra engelsmännen rangen stridig. Sjelfva festen var ganska angenäm och jag roade mig mycket, i det jag lät, visserligen icke mina ben, utan mina ögon dansa omkring Sjelfva balen öppnades med en stor quadrille, i hvilken lady Clarence Paget, som dansade med franske sjoministern, och baronessan de la Ronciere Le Moury, med den engelske krigsministern vill moitce, deltogo. Den engelska flottan skall uppehalla sig tvenne dagar i Kanalen; i morgon skall den der utföra manovrer, om söndag fira gudstjenst och om måndag inträffa i Brest. Jag afbryter här, för att gå ombord på Dauphint och med detta fartyg följa flottorna till Brest. IVidare derifran. Ur en korresp. till Patrie låna vi följande fullständigande notiser: Redan kl. 4 i dag, d. 18:de, eldade angarne upp, neml. pansarlinieskeppet Royal Sovereign pansarI fregatten Research och skrulfregatten Octavia et Constantia, hvilka e) ja med till Brest. KL 6 lättade de ankar och kort derefier angade de omkring hamnarmens yttersta spets ut i öppna hafvet. Man kunde följa dem med blicken ända till kl. 8, derefter tlförsvunno de vid horisonten i direkt kurs på Ports4 mouth. Kl. i går den öfriga delen af engelska flottan til sjös och skall löpa längs kusten. så att hon först om Måndagen d. 21 d:s inträffar i Brest. 1 Kl. 11 lade contre-amiral Dacres till vid Ma elventa, för att aflägga sitt afskedsbesök. Han ble på det hjertligaste emottagen. Efter sin återkoms -ombora på Edgard befallde han sin flotta lätta an kar, hela flottan besvarade signalen. KL. 2 afgå först pansarfregatten Achilles, den följes at Prince Consort och -Edgard, hvilket senare fartyg, då de sätter sig i gång, later en afskedshelsning af 19 skot dåna, Magentas besvarar skott med skott Edgar soljes af Defence, hvars musikkår blåser Rein Ilortense. Till slut sätta sig äfven IIector? ocl n Black Prince i rörelse. Sedan fartygen passerat in .s I loppet, bildade de tvenne linier, så att Edgar, De fence och Hector gingo till höger, och till venste Achilles-, Prince-Consort samt Black-Prince. a. Sedan eskadern dublerat hamnarmens yttersta vestr )lända, lättade äfven Osborner ankar med amiralitets h lorderna ombord, styrde mot sMagenta och passera t, de under danande rop af: Ålesve kejsaren! samt I t-ggr upprepad kanonhelsning förbi detta fartyg. Efte tOsborne kom till slut Enchantress, som had 0-samiralitetslordernas familjer ombord och den enge 1. ske handelsministern Milner Gibsons praktfulla yacl r