Göteborgsposten – 24 augusti 1865, sida 1

——— ——7 ————4 att det skulle väcka uppseende i hela England och ter sända den gamla skandalen på vingar ater ut genom verlden. — D:r Bryerly skall, jag tviflar ej derpå. arrangera alltsammans. I sjelfva verket tror jag ej det skulle vara svart att få Silas till att ingå på en öfverenskommelse; och om ni ej samtycker till att försöka detta, Maud, skall ni, märk mina ord, lefva tills ni kommer att ångra det. Här voro två personer skådande saken från totalt olika synpunkter, bäda fullkomligt ointresserade, båda skarpsinniga och visa som jag trodde, hvar och en på sitt sätt; och båda hederliga och upprigtiga, hvilka sökte öfvertala mig med en ifver och på ett sätt, som obeskrifligt oroade min inbillning, på samma gång som det satte min tankeförmåga i verksamhet. Jag blickade från den ene till den andre — det blef en stunds tystnad. Ljusen hade nu blifvit intagaa och vi kunde se hvarandra. — Jag blott väntar på ert ord, miss Ruthyn, sade d:r Bryerly, huruvida jag skall besöka er onkel. Som hans fördel är hvad som mest afses med detta arrangement, skall han vara den bäste domaren om hvad som i hans intresse är bäst att göra. Och jag tror att om det icke är så, skall han klart finna det och svara derefter. — Jag kan icke säga något nu ... ni måste låta mig tänka derpå ... Jag skall göra mitt bästa. Jag är er mycket tacksam, kusin Monica, ni är så god ... och så är äfven ni, d:r Bryerly. D:r Bryerly satt nu och tittade i sin anteckningsbok och visade ej ens genom en nickning, att han hörde min tacksägelse.