Göteborgsposten – 23 augusti 1865, sida 2

— Ja det gör jag, Maud, sade lady Knollys som nyss obemärkt inträdt i rummet — huru mår ni d:r Bryerly? — en allvarsam skymf. Ni har ingen id om huru fullkomligt detta hus är förbannadt och afskydt. — Huru fasligt — huru grymt! utropade jag. — Mycket obehagligt, min älskade, men fullkomligt naturligt. Kom ihåg att alldeles oberoende af ryktena om mr Charkes död har detta hus varit ett föremål för prat, och folket i grefskapet förtäljde en mängd graverande saker om er onkel Silas långt innan man kunde drömma om denna händelse; och hvad den omständigheten beträffar att ni blifvit ställd under hans vård af hans broder, som af stark familjkänsla fattade saken ifrån en fullkomligt ensidig synpunkt redan från första början, så kommer den att högst ringa bidraga till återupprättandet af hans ställning i grefskapet och ni måste öfvergifva tanken härpå. Utom mig sjelf, ifall han tillåter mig det, och presten, kommer ej en enda menniska i grefskapet att besöka BartramHaugh. De kunna beklaga er och tycka att hela saken är en väfnad af grymhet och dårskap; men de skola ej besöka Bartram eller vilja ha något att göra med Silas eller hans husbäll. — De skola i alla händelser se hvad min älskade far hyste för åsigt. (Forts.)